Annons
X
Annons
X

”Makten är på väg att förskjutas mot Kina”

Mycket tyder på att USA och Europa under de närmaste åren kommer att få relativt mindre att säga till om inom internationell politik. Makt förskjuts till Kina med flera länder i Asien. Satsningar bör göras för att säkra svenskt internationellt inflytande, skriver Björn Jerdén och Jonas Söderström, Utrikespolitiska institutet.

Foto: Andy Wong/AP

DEBATT | INTERNATIONELL POLITIK

Något håller på att hända bland de tyngsta maktspelarna i internationell politik. EU brottas sedan flera år med en rad allvarliga interna problem. I USA tyder Donald Trumps kritik av globaliseringen på ett minskat intresse för det internationella ledarskap som länge har utövats av väst. Europeisk kräftgång och amerikanskt ointresse skapar i sin tur utrymme för Kina på världsscenen. Detta stämmer väl in med en större global trend av pågående maktförskjutningar.

I kraft av Kinas växande ekonomi, stora befolkning och anrika historia är många kineser angelägna om att landet får en särskild, framstående internationell status. Detta tar sig ibland oroande uttryck, men är i grunden något positivt. Kina blir de facto allt mäktigare inom många områden. Ju mer Kina söker erkännande för en ledarroll desto mer öppnar landet sig dock för påverkan från andra medlemmar av det internationella samfundet.

Ett ökat kinesiskt ansvar för världsordningen bör därför uppmuntras. Samtidigt bör det tydligt understrykas att en modern stormaktsstatus grundar sig i hänsyn till internationella normer och regler, varsamt och ansvarsfullt maktutövande, respekt för den egna befolkningens rättigheter och en öppenhet för kritik från omvärlden. Det är tydligt att Kina i mångt och mycket går sin egen väg, men avsteg från dessa principer skulle göra det svårt för landet att få omvärldens stöd för en global ledarroll.

Annons
X

På World Economic Forum i Davos i januari försvarade Kinas president Xi Jinping globaliseringen och gällande klimatavtal. Han gratulerade de länder som drar fördel av Kinas utveckling och önskade dem lycka till. Denna attityd, även om den i mångt och mycket är retorisk, står i bjärt kontrast till Trumps uppfattning att USA dragit det kortaste strået i globaliseringen och nu ska rå om sitt eget hem. I ett annat uppmärksammat tal i Peking i februari uppmanade Xi sina landsmän att lämna den traditionellt försiktiga kinesiska utrikespolitiken och ta på sig en ledande eller vägledande roll i världsordningen.

Tidigare tillbakavisade Kina krav om ökat ansvar genom att hävda att man som utvecklingsland har haft nog med de interna utmaningarna, inte minst att lyfta den egna befolkningen ur fattigdom. Denna inställning har gradvis justerats under det senaste årtiondet. Det vakuum som USA nu självmant skapat genom policyn att sätta ”Amerika först” tycks ha stärkt kinesiska ledares vilja att presentera landet som en ansvarstagande stormakt med globala åtaganden.

För Sverige – som är ett litet land, beroende av omvärlden – är multilateralism grunden för de internationella relationerna. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att världsordningen inte är demokratisk – stormakters röster väger för det mesta långt tyngre än mindre staters. Då Kinas attityd till globalt ledarskap förändras blir förbindelserna med landet än viktigare för Sverige. Detta går bortom de bilaterala relationerna. Svenska försök att påverka internationella frågor kommer troligen att i allt högre grad behöva fokusera på Kina och dess nya roll i världsordningen.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det är oklart om USA kommer att hålla fast vid Trumps negativa inställning till globalisering eller återgå till sin tidigare hållning. Oavsett vilket tyder dock mycket på att USA och Europa under de närmaste decennierna kommer att få relativt mindre att säga till om inom internationell politik. En konsekvens av att makt förskjuts till Kina med flera länder i Asien och andra delar av den tidigare ”tredje världen” är att kulturella, värderingsmässiga och politiska beröringspunkter mellan Sverige och stormakterna blir färre. Djupgående satsningar bör göras för att hantera denna förändring och säkra svenskt internationellt inflytande.

    Sverige och Kinas synsätt skiljer sig i många frågor. Men när Kina nu ser ut att i ökad utsträckning vilja ”tala samma språk” skapar det en öppning för att påverka landet i en riktning som ligger mer i linje med hur svenska regeringar tenderar att se på global politik, till exempel rörande havsrätt, mänskliga rättigheter och klimatförändringar.

    Kinas beteende står givetvis inte och faller med Sveriges agerande. Genom en fokuserad och långsiktig strategi, som också drar nytta av multilaterala kanaler, kan dock Sverige agera för svenska värderingar och intressen. Att främja näringslivet är givetvis ytterst viktigt, men ett alltför snävt fokus på detta i förbindelserna med Kina och andra nya icke-västliga stormakter kommer i längden att begränsa vårt inflytande. Konsekvenserna av maktskiftena går långt bortom handel och investeringar, och responsen måste göra detsamma.

    Att uppmuntra Kinas önskan om globalt ledarskap är inte att tyst acceptera landets beteende. Tvärtom, eftersom status endast kan erhållas genom omvärldens erkännande skapar Kinas strävan möjligheter för Sverige och andra att påverka landets utveckling i en positiv riktning.

    Björn Jerdén

    chef för Utrikespolitiska institutets Asienprogram

    Jonas Söderström

    praktikant vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram

    Björn Jerdén och Jonas Söderström Foto: Utrikespolitiska institutet
    Annons
    Foto: Andy Wong/AP Bild 1 av 2

    Björn Jerdén och Jonas Söderström

    Foto: Utrikespolitiska institutet Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X