Säger vi att allt är frid och fröjd så har vi ingen trovärdighet, menar Richard Lagerling, som minns mäklarkrisen 1992: ”Det var som att springa in i en vägg”.
Säger vi att allt är frid och fröjd så har vi ingen trovärdighet, menar Richard Lagerling, som minns mäklarkrisen 1992: ”Det var som att springa in i en vägg”. Foto: Tomas Oneborg

Toppmäklaren: ”Ingen mening dölja hur läget är”

Jobbet som fastighetsmäklare har varit ett självspelande piano. Nu väntar en ny, tuffare verklighet. Men när SvD följer två av Stockholms mäklare är de också lättade över att deras arbete blivit åtminstone lite svårare.

Uppdaterad
Publicerad

När mäklaren Fredrik Sangberg anländer till Russinvägen 87 i Hökarängen ljuder ett vresigt slipljud från andra våningen. På den blöta asfalterade gången utanför entrén står några fönster lutade mot ett räcke, bredvid ett gäng orangea kassar med byggavfall.

Inte nog med den svajiga bostadsmarknaden. Inte nog med att novemberkvällen är mörk och fuktig. Till råga på allt ser huset han ska visa ut som en byggarbetsplats. Fredrik jäktar uppför trapporna och sätter nyckeln i låset.