Magkänslan inget att lita på

FARLIG VÄN. Att låta magkänslan styra har blivit ett sätt att signalera att man törs tänka själv och inte är fyrkantig. Men hur bra blir det när ”magen” får bestämma? Inte alls, om man får tro filosofen Kristoffer Ahlström som i en ny bok ger exempel på vad magkänslan kan ställa till med.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Kristoffer Ahlström är filosof och har skrivit boken Magkänslans anatomi, som trots titeln mest handlar om psykologi.

Kristoffer Ahlström är filosof och har skrivit boken Magkänslans anatomi, som trots titeln mest handlar om psykologi.

Foto: DANIEL NILSSON
Annons

Vem ska man egentligen tro på? I boken Blink: Den intuitiva intelligensen, som kom på svenska för fyra år sedan, predikade författaren Malcolm Gladwell att spontana beslut ofta är lika bra som, eller bättre än, noggrant övervägda val. Det tar inte mer än två sekunder att skapa sig en uppfattning om något, enligt Gladwell. En uppmaning att lita på magkänslan, alltså.

I en svensk bok, Magkänslans anatomi, hävdar filosofen Kristoffer Ahlström raka motsatsen. Magkänslan leder oss på villovägar, framförallt därför att vi i allt väsentligt är stenåldersmänniskor, som lever i en komplex och högteknologisk civilisation. På 40 000 år, en evolutionär kafferast, har människan förflyttats från en glesbefolkad till­varo som jägare och samlare till dagens människomyller med datorer, flygmaskiner och komplicerade sociala strukturer. Under dessa 40 000 år har människans hjärna inte förändrats. ”Vi är i evolutionär mening precis lika illa anpassade för ett modernt liv som många av våra förfäder skulle ha varit”, skriver Ahlström.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons