Annons

Magiskt sväng i Dansladan

Under strecket
Publicerad

The Magic Numbers
Dansladan
5Äntligen. Här har jag gått och trott att jag blivit för gammal för att känna den där magiska konsertkänslan. Och så visade det sig bara att det var banden det var fel på. För när Magic Numbers börjar spela i Dansladan rycker det så där ohjälpligt i benen och utan man visste om det står man snart där och svänger stjärt. Sångaren Romeo Stodart ler spelningen igenom, jag vill bli bästis med hans syrra Michele Stodart som spelar bas och döda killen bredvid mig som klappar i otakt. Mornings eleven, Love me like you do är fantastiska, men bäst är stompet i Long Legs.
The Magic Numbers är inte bara en sådan där hajp du läser om i tidningen, och inte alls svåra och trendiga och mespoppiga. I stället har de den där äkta och sanna känslan som är synonym med sväng. Efter att ha genomlidit en spelning med The Tears där varje minut kändes som en timme, är den en sensationell känsla att konserten är över utan att man ens reflekterat över vad personen framför har på sig (fast jag noterade i
och för sig att killen utan taktkänsla hade bar överkropp så det är en sanning med modifikation). Men det är trist, riktigt trist, att de inte kommer in igen trots det unisona inklappandet. Men det kan ju ha att göra med såna där fåniga festivalregler som att man inte får spela hur länge som helst.

Annons
Annons
Annons