Annons
X
Annons
X

M vill ta bort friskolehinder

Det ska bli lättare att starta friskola, föreslår moderaternas utbildningspolitiker. Kommunerna ska fråntas sitt inflytande över etableringarna. ”Oansvarigt”, ­enligt socialdemokraterna.

Internationella engelska skolan vill öppna ett gymnasium i Gävle. Skolverket har gett klartecken, men kommunen gillar inte planerna. Det nya gymnasiet skulle leda till en överetablering, anser politikerna, som har överklagat beslutet till kammarrätten. Därmed kommer klassrummen att stå tomma när höstterminen börjar om ett par veckor.

Inte acceptabelt, enligt moderaternas utbildningskommitté i riksdagen, som vill sätta stopp för kommunpolitikernas möjlighet att fördröja starten av fristående skolor.

– Har man fått tillstånd måste skolan få starta. Det är ett oskick att sätta käppar i hjulen för sina medborgare. Man ska jobba med medborgarna, inte mot dem, säger riksdagsledamoten Mats Gerdau (m).

Annons
X

Det är lika ”orimligt” att den berörda kommunen, i ett remissvar till Skolverket, får ge sin syn på en planerad friskola, tycker han.

– Varför ska man tillfråga konkurrenten just när det gäller skoletableringar? Man frågar inte Konsum om de vill att Ica ska få starta.

Den omdebatterade friskolereformen har varit en ”vitamininjektion” för den svenska skolan, konstaterar moderatpolitikerna i en kommande rapport om ökad valfrihet. Men nu är det dags att från grunden göra om processen för att få starta en friskola, slår de fast. Skolverkets tillståndsprövning är ”byråkratisk, godtycklig och tar för lång tid”.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Man ska redan vid ansökan redovisa lokaler, personal och elevprognoser. Det kan lätt bli ett Moment 22, eftersom det är jättesvårt att få elever att tala om att de vill välja en skola, innan den ens finns, säger Mats Gerdau, som utarbetat förslagen tillsammans med partiets skolpolitiska talesperson Margareta Pålsson.

    Senast den 31 mars kalenderåret innan en fristående skola är tänkt att starta måste ansökan ligga på Skolverkets bord. M-gruppen anser dock att ett beslut ska kunna fattas redan inom tre-fyra månader, och förespråkar en ny grundprincip: den skola som uppfyller kvalitetskraven ska få tillstånd.

    – Dagens regler var kanske bra för 20 år sedan, men de måste anpassas till en modern tid, säger Mats Gerdau.

    I gengäld vill han ha tuffare kontroll av friskolorna. Redan under det första året, i stället för inom tre år, ska lärare och elever få besök av statliga inspektörer, och en skola som inte håller måttet ska kunna stängas snabbare än i dag.

    Förslagen är ännu inte presenterade för de övriga borgerliga partierna.

    – Men vi gillar ju valfrihet i den borgerliga alliansen, så jag hoppas att de tycker att det här är bra, säger Mats Gerdau.

    Ilmar Reepalu (s), kommunstyrelsens ordförande i Malmö och andre vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting, SKL, är dock kritisk. ”Flåshurtig nyliberalism”, sammanfattar han planerna på att underlätta för den som vill starta friskola.

    – Jag tycker att det är oansvarigt, med hänsyn till skattebetalarnas pengar. Skolan är den största verksamheten i kommunen, och det är viktigt att kunna planera så att resurserna används optimalt.

    Ilmar Reepalu vill helst att kommunerna själva ska få teckna entreprenadavtal med nya friskolor, men håller inte med om att Skolverkets tillståndsprövning är byråkratisk.

    – Den måste vara mycket noggrann, man kan inte slarva med unga människors utbildning.

    Läs mer om debatten kring friskolorna. svd.sesam.se Mer om reglerna för friskolor. skolverket.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X