Annons
X
Annons
X

M: Vi behöver veta mer om våldsbejakande islamism

Om vi ska kunna bedöma hoten från extrema grupperingar, måste vi söka mer och bättre kunskap. Anklagelser om rasism får inte tysta diskussionen, skriver Andreas Norlén (M), ordförande i konstitutionsutskottet.

Andreas Norlén, ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott.
Andreas Norlén, ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott. Foto: Jonas Ekströmer/TT

DEBATT | ISLAMISM

De senaste dagarna har den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställda förstudien Muslimska brödraskapet i Sverige debatterats intensivt och kritiserats för att bygga på ”rasistiska konspirationsteorier”. De viktigaste slutsatserna av debatten är, som jag ser det, att det behövs mer forskning om radikala, islamistiska grupperingar i Sverige – och att diskussioner och kunskapssökande inte får tystna för att någon utan grund kommer med anklagelser om rasism.

Kritiken mot förstudien har i huvudsak haft två inriktningar. Från akademiskt håll har invänts att rapporten har brister vad gäller bland annat referenshantering och källor samt att MSB:s uppdrag var utformat så att det på förhand förutsatte en del av det som skulle utredas. Det här är kritik som förtjänar att tas på allvar. Det är angeläget att slutsatser som presenteras är väl underbyggda och att forskningsfrågor inte är tendentiösa.

En företrädare för Sveriges unga muslimer har sagt att förstudien bygger på ”rasistiska konspirationsteorier”. Att på det sättet tala om rasism, när frågan handlar om ifall vissa antidemokratiska organisationer försöker vinna inflytande i Sverige, framstår enbart som ett försök att tysta en angelägen debatt. Forskning bedrivs idag såväl om högerextremism och vänsterextremism som om olika riksdagspartier, utan att någon tycker det är märkligt. Konstitutionsutskottet har i riksdagen ansvaret för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, som en del i utskottets ansvar för politiken för att värna demokratin, och jag välkomnar att utskottet nu uttryckligen ser forskning som ett viktigt inslag i denna politik. Det har hittills bedrivits för lite – inte för mycket – forskning på detta område. Mer kunskap behövs för att vi ska kunna värdera hoten mot demokratin på rätt sätt.

Annons
X

Definitioner kan alltid diskuteras, men islamism är, förenklat uttryckt, en politisk ideologi som vill integrera politik och religion, så att staten styrs av religionens påbud. Det finns moderata islamistiska partier som verkar i demokratiskapolitiska system, men också radikala rörelser som anser att religionen islam är överordnad demokratin och därmed den sekulära politiken. Radikal islamism är därmed anti-demokratisk, men behöver inte förespråka våld som metod för att uppnå politiska mål. Det finns däremot våldsbejakande islamism och den räknas som en av de tre våldsbejakande extremiströrelser som finns i Sverige.

Det är dock viktigt att framhålla att det är skillnad mellan radikal islamism och islam som trossystem. Religionen islam går att förena med politisk demokrati. Det avgörande för sådan anpassning är, oavsett vilken religion det gäller, till exempel om religionsutövningen präglas av pragmatism eller fundamentalism och i vilken mån utövarna kräver att det omgivande samhället ska anpassas till vissa religiösa bruk och trossatser. Det finns miljontals muslimer – mer eller mindre troende – som lever i demokratiska samhällen utan att det uppstår konflikter mellan religionen och det demokratiska samhällssystemet.

Moderaterna har föreslagit utökade resurser till forskning om våldsbejakande islamism. Med anledning av det har konstitutionsutskottet uttalat att det finns ett stort behov av kunskap om våldsbejakande extremism, och särskilt gäller det kunskap om våldsbejakande, radikal islamism. Det är en relativt ny företeelse i vårt land jämfört med vänster- och högerextremism. Det är viktigt att bredda och fördjupa den samlade kunskapen om den våldsbejakande, radikala islamismen i Sverige, eftersom den, i likhet med andra antidemokratiska ideologier, utmanar grundläggande demokratiska värderingar. Utskottet anser därför att det vid bestämmandet av forskningspolitikens inriktning bör tas hänsyn till behovet av forskning inriktad mot den våldsbejakande islamistiska ideologin och hur den uttrycks och utformas i Sverige.

Det kan också, menar jag, finnas skäl att genom forskningen bygga ytterligare kunskap om exempelvis vilka organisationer och nätverk som kan finnas som förespråkar våldsbejakande islamism samt om det finns kopplingar mellan dessa strukturer och strukturer i andra länder och hur dessa i så fall ser ut.

För att ytterligare understryka behovet av forskning kan man konstatera att den våldsbejakande islamismen av Säkerhetspolisen bedöms utgöra det största terrorhotet mot Sverige. Dessutom kan det finnas skäl att anta att den islamistiska miljön i vårt land befinner sig i förändring mot bakgrund av exempelvis att hundratals personer på senare år har rest från Sverige för att strida för IS/Daesh och att en del av dem har återvänt.

Den av MSB beställda förstudien rör Muslimska brödraskapet, en organisation som står för anti-demokratiska åsikter men inte nödvändigtvis förespråkar våld. Det finns dock all anledning att bygga kunskap om inte enbart våldsbejakande islamism, utan även andra former av radikal islamism. Det är viktigt att ha kunskap om vilka rörelser i vårt land som på olika sätt motarbetar demokratin och demokratiska värderingar. Det senaste årets debatt om i vilken utsträckning som radikala, islamistiska företrädare har sökt inflytande genom att engagera sig i etablerade politiska partier understryker detta.

Våldsbejakande, radikal islamism är den extremistiska miljö som anses utgöra det största terrorhotet mot Sverige. Det har bedrivits alltför lite forskning om denna typ av extremism. Mer kunskap behövs om både dess ideologi och dess praktiska verksamhet. Den som vill värna vår demokrati säger ja till sådan forskning.

Andreas Norlén (M)

ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Muslimska Brödraskapet – eller: att anklaga utan bevis! ligator.wordpress.com Undermålig forskning i svensk myndighetsrapport religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se
Annons

Andreas Norlén, ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X