Annons
X
Annons
X

M: Att ljuga om åldern ska inte löna sig

Sveriges rättsväsende ställs inför nya problem med oklara uppgifter om ålder. Genom att ljuga om sin ålder och mot­sätta sig att nödvändig utredning om åldern hämtas in kan en brottsling undgå straff. Dagens lagstiftning innehåller uppenbara brister och måste ändras, skriver Tomas Tobé (M) och Beatrice Ask (M).

Debatten om åldersbestämning
En person med oklar identitet som är misstänkt för brott och som invänder att han eller hon är under 15 år kan i dag undgå straff, skriver Tomas Tobé (M) och Beatrice Ask (M).

En person med oklar identitet som är misstänkt för brott och som invänder att han eller hon är under 15 år kan i dag undgå straff, skriver Tomas Tobé (M) och Beatrice Ask (M). Foto: Fanni Olin Dahl /TT, Erik Nylander/TT

DEBATT | BROTTMÅL

Regeringen måste därför redan nu vidta åtgärder för att medicinska undersökningar ska kunna genom­föras i brottmål mot en brottsmisstänkts vilja.

Moderaterna har varit drivande för att medicinska åldersbedömningar ska komma på plats i migrationsprocessen. Det handlar om såväl tryggheten för barn, då barn ska bo med barn och inte med vuxna, som trovärdigheten till systemet. Regeringen bereder frågan sedan ett år tillbaka och arbetet har uppenbart dragits i långbänk, vilket är väldigt olyckligt. Här måste en fungerande ordning och nytt regelverk omedelbart komma på plats.

Vi ser även problem som gäller brottmål, där ­åldern är av stor betydelse. Det handlar om man överhuvudtaget ska kunna bli åtalad och dömas till straff, och om hur strängt straffet ska bli.

Annons
X

I allt fler fall finns behov av att utreda en ungefärlig ålder hos en person med hjälp av en medicinsk ålders­bedömning. Det gäller då säkra identitetsuppgifter saknas, då åldern är svårbedömd och då det rent rättsligt finns fördelar med att inte ha uppnått en viss ålder, till exempel 15 eller 18 år.

Behovet finns såväl i migrationsmål som i brottmål. En medicinsk åldersbedömning ger inte ett exakt svar på vilken ålder den som undersöks har. Den kan dock, tillsammans med andra uppgifter, bidra till ett underlag som innebär att domstolarna kan utgå från en ungefärlig ålder. Om en person till exempel bedöms vara runt 25 år ska han eller hon självklart behandlas som vuxen, inte som ett barn.

I flera beslut från tings- och hovrätterna från ­senare tid har det ansetts att dagens lagstiftning inte tillåter att medicinska åldersbedömningar ­används för att klarlägga ålder i brottmål – i fall då den som är misstänkt inte själv går med på att låta sig undersökas.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det innebär att en person med oklar identitet som är misstänkt för brott och som invänder att han eller hon är under 15 år kan undgå straff sam­tidigt med att själv vägra medverka till en ålders­bedömning. I brottmål krävs nämligen att det ska vara klarlagt att man är över 15 år för att kunna ­dömas till en påföljd. Och eventuella brister i utredningen drabbar åklagarsidan.

    Om Högsta domstolen, som snart ska ta upp frågan, bekräftar det rättsläge som utvecklats vid under­instanserna får vi ett mycket olyckligt läge. Det kommer bli omöjligt att få igenom en medicinsk undersökning mot den misstänktes vilja – helt oavsett hur allvarligt brottet är.

    Regeringen måste därför redan nu vidta åtgärder för att medicinska undersökningar ska kunna genom­föras i brottmål mot en brottsmisstänkts vilja. Ny lagstiftning måste vid behov snarast kunna in­föras.

    Det finns även problem på området som avser resning i brottmål. I ett aktuellt rättsfall konstaterar Högsta domstolen att resning, det vill säga att ett mål tas upp igen, inte är möjligt då det handlar om att nya uppgifter framkommit som gäller åldern på den som tidigare dömts för ett visst brott.

    I fallet som Högsta domstolen prövade hade en person dömts för grov våldtäkt, och straffet bestäm­des utifrån att han var 16 år. De nya uppgifterna, som i detta fall kom från Interpol, visade enligt åklagaren i stället att gärningsmannen var 20 år, vilket hade inneburit ett betydligt strängare straff. Högsta domstolens avgörande innebär dock att domstolarna inte kan ta upp ett mål på nytt och döma till en strängare påföljd med utgångspunkt i dennes korrekta ålder – oavsett om person med­vetet ljugit om sin ålder och därmed fått ett väsentligt lägre straff. Här krävs ny lagstiftning för att säker­ställa att man inte ska kunna undgå straff, ­eller få ett väsentligt kortare straff, genom att ljuga om sin ålder.

    Detta är frågor som handlar om förtroendet för rättssystemet. Dessvärre ser vi en oroväckande passivitet från regeringen. Justitieminister Morgan Johans­son (S) måste ge sin och regeringens syn på saken och se till att ny lagstiftning läggs fram till riksdagen. Lämnar regeringen verkningsfulla förslag är Moderaterna beredda att ge stöd för detta i riksdagen.

    Tomas Tobé (M)

    partisekreterare, ordförande för reformgruppen Trygghet att lita på

    Beatrice Ask (M)

    rättspolitisk talesperson och ordförande i riksdagens justitieutskott

    Annons

    En person med oklar identitet som är misstänkt för brott och som invänder att han eller hon är under 15 år kan i dag undgå straff, skriver Tomas Tobé (M) och Beatrice Ask (M).

    Foto: Fanni Olin Dahl /TT, Erik Nylander/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X