Annons

Lyssna på medlemmarna istället för på rörelsen

Publicerad

LEDARE | MARIA LUDVIGSSON

Saco har precis rapporterat att deras medlemsantal stiger, igen. De fackliga kollegorna på Norra bantorget i Stockholm blickar nog avundsjukt bort mot Gamla stan, där de organiserade akademikerna har lyckats med det som LO-kollegorna drömmer om på kafferasterna. Under det senaste halvåret har Saco ökat med 1,5 procent och 2009 passerade de 600000 medlemmar. LO är idag mindre än Saco och TCO tillsammans.

Det är inte analys på raketforskar-nivå som skiljer Sacos öde från LO:s. Medan LO krampaktigt håller fast vid bilden av det gamla Sverige, hämtad från en tid då brukspatroner och direktörer inte var främmande för att betala sina anställda med brännvin i stället för kontanter, förhåller sig Saco till världen modell 2011.

Sacos presschef Anders Jonsson beskriver organisationens ombudsmän som konsulter och rådgivare. De bistår medlemmarna bland annat vid lönesamtal, och de enskilda medlemmarnas särskilda önskemål är centrala. Individualisering ses som något bra och Saco förespråkar såväl individuell lönesättning som privata försäkringsalternativ.

Annons

I stället för att vägra verklighet är Saco nutidsanpassat.

I en parallell värld, på Norrmalm i Stockholm, problematiserar LO de yngre generationerna som alls inte är intresserade av medlemskap i facket, än mindre av fackligt arbete. 1900-talets sista generationer, som av framtidsforskare har kallats X, Y och Mewe, är framför allt individualister. Något förenklat kan sägas att de med mobiltelefon och dator som självklara redskap enkelt navigerar sig fram till de bästa erbjudandena. Oavsett vad det gäller.

Som yrkesaktiva ställer de samma fråga till den uppvaktande fackföreningen som föreslår medlemskap: Vad vinner jag på det här, då? Attityden har förfärat LO och andra delar av fackföreningsrörelsen. De yngre sätter jaget och de egna fördelarna framför den gemensamma kampen. Futtig individualism ställs mot kollektiv kamp.

Inte bara det svenska facket har utmanats av verkligheten. Danska LO har sedan 2003 arbetat för vad de kallar ett ’’Nyt LO’’. Möjligen är jämförelsen med Nya Moderaterna dryg, men insikten om att förnyelse krävdes för att få medlemmars och väljares förtroende var sannolikt densamma. I och med ’’Nyt LO’’ distanserade man sig ytterligare från danska Socialdemokraterna. Fackets uppgift skulle enkom vara att verka som fackförbund och tillse sina medlemmars intresse. Då var kopplingen till det Socialdemokratiska partiet besvärande.

Attityden hos danska LO liknar den hos Saco. Medan svenska LO går in för att hålla kvar sina medlemmar i en och samma anställning, är danska LO:s ambition att ständigt öka sina medlemmars anställningsbarhet.

När Danmark 2001 tillät tvärgående A-kassor stärktes trenden att fackförbund finns till för medlemmarna och inte tvärt om. Fackförbund som kunde rekrytera medlemmar utanför sina egna fackliga områden bildades och konkurrerar numer om medlemmarna.

Såväl danska LO och fria fackförbund som svenska Saco kan mycket väl tjäna som verklighetsorienterad inspiration för LO. Framtiden ligger bakom dem som skakar på huvudet åt de nya generationerna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons