Lycka är att sova gott om natten

Lagom är bäst Att hålla igång hjärnan med meningsfulla uppgifter är grunden för välbefinnande och lycka. Men om vi aktiverar oss för mycket kan vi i stället bli djupt olyckliga – för att vi aldrig vilar och fyller på kroppens belöningssystem. Störd sömn är en viktig varningssignal, enligt stresspsykologen Aleksander Perski.

Under strecket
Publicerad
Aleksander Perski, chef vid stressmottagningen på Karolinska Institutet, möter både patienter som har tagit på sig för mycket och de som fått stressproblem av att vara undersysselsatta. Överaktivering och underaktivering leder bägge till försämrad återhämtning. (Foto: Karin Malmhav)

Aleksander Perski, chef vid stressmottagningen på Karolinska Institutet, möter både patienter som har tagit på sig för mycket och de som fått stressproblem av att vara undersysselsatta. Överaktivering och underaktivering leder bägge till försämrad återhämtning. (Foto: Karin Malmhav)

Annons

Människan blir lycklig om hjärnan och kroppen aktiveras. Om hon har en sysselsättning. Om hon känner sig behövd. Allra bäst mår vi med meningsfulla uppgifter, någorlunda kontroll över våra liv och en halvtimmes motion om dagen.
Att vi i de här lägena förnimmer lustkänslor och glädje beror på ren neurobiologi – att dopamin, serotonin och endorfiner utsöndras i hjärnan.
Vad är det då som gör att så många råkar ut för stresskollaps eller utmattningsdepression – fastän de aktiverat sig och älskat sina stimulerande jobb? Jo, det är också ren neurobiologi: De har tömt sina förråd av belöningssubstanser. Och orsaken, börjar stressforskarna alltmer tro, heter störd sömn – lyckans allra värsta fiende.

Så vi får nog ta det från början: Människan blir lycklig om hon får tillräckligt med djupsömn varje dygn. För det är då som cellerna byggs upp på nytt, signalsubstanserna fylls på och neuronerna nybildas i hjärnan. Energin som gör att vi kan ta itu med livet dagen därpå hänger i stort sett på djupsömnen.
Naturligtvis blir ingen utbränd över en natt, så att säga. Patienterna som kommer till stressmottagningen på Karolinska Institutet kan ha kört för hårt i 10-20 år innan de kollapsar.
Men att må dåligt beror inte på enbart överaktivering, som i dag drabbat 15 procent av befolkningen. Lika många i vårt land mår uselt på grund av att de har för litet att göra, berättar mottagningens chef, stresspsykologen Aleksander Perski. Den som inte är behövd kan därför få samma stressreaktion som de som tar på sig mer uppgifter än de klarar av.
Stress, förklarar han, uppstår nämligen både vid passivitet, förluster och utmaningar. Har vi för monotona uppgifter och för litet möjlighet att kontrollera livet får vi lika mycket påslag av adrenalin och noradrenalin som när vi mister något värdefullt – arbetet, hälsan, självaktningen eller andras aktning.
– Det enda som verkligen hjälper är att få ett hopp, att det går att få jobb igen, förklarar Aleksander Perski. Men …
Sverige har inte lyckats skaffa högre sysselsättning. 20 procent av alla vuxna står utanför arbetsmarknaden, 192 personer förtidspensioneras varje dag och av de 545 198 som redan nu fått förtidspension är fler än var tredje under 50 år.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons