Annons

”Lurendrejeri – högskolor sviker sin huvuduppgift”

Massutbildning med låga krav och svag intellektuell utdelning har blivit den reella bakgrund mot vilken politikernas högstämda tal om Sverige som kunskapssamhälle utspelar sig. Det krävs en allmän skärpning för att höja kraven på våra utbildningar, skriver professorerna Mats Alvesson och Erik J Olsson.

Under strecket
Publicerad
Frågan måste ställas om inte många utbildningar som på pappret tagit fyra år i själva verket är 2,5-åriga utbildningar, skriver debattörerna.
Frågan måste ställas om inte många utbildningar som på pappret tagit fyra år i själva verket är 2,5-åriga utbildningar, skriver debattörerna. Foto: Bertil Ericson/TT

Rapporter om skolans och högskolans fallerande dyker upp med jämna mellanrum. För någon tid sedan konstaterades att språkkunskaperna sjunkit och att elever med godkända gymnasiebetyg i till exempel franska ibland saknar elementära förkunskaper (SvD 22/7 2017). Universitetslärare i historia menar sig också behöva lära studenter svenska och engelska på gymnasienivå – exempelvis meningsbyggnad och läsförståelse – eftersom förkunskaperna brister (SvD 24/7 2017). En studie visar att 20 procent av alla studenter vid teologiska och humanistiska fakulteterna vid Lunds universitet saknar förmåga att skriva ordentligt (SDS 5/10 2017). Troligen är det värre vid många andra lärosäten, då betygskraven för att bli antagen i Lund är höga. Men betyg och högskoleprov är föremål för mycket glädjebetygssättande och fusk. Många som börjar på högskolan brister ifråga om förkunskaper, studiebegåvning och intresse.

Frågan måste ställas om inte många utbildningar som på pappret tagit fyra år i själva verket är 2,5-åriga utbildningar, skriver debattörerna.

Foto: Bertil Ericson/TT Bild 1 av 2

Mats Alvesson och Erik J Olsson.

Foto: Mark Harris, Kennet Ruona Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons