Annons
X
Annons
X
Kultur
Reportage

Lundaprofessorn som jagar bevis för tankeöverföring

När Lunds universitet inrättade en professur i parapsykologi blev kritiken hård. Skulle ett ansett lärosäte ägna sig åt vidskepelse? Efter tio år är det nu upp till bevis för professor Etzel Cardeña. Det är precis det som är problemet.

[object Object]
Professor Etzel Cardeña demonstrerar hur hans experiment går till. Foto: Daniel Nilsson
(uppdaterad)

När Etzel Cardeña såg annonsen på sitt kontor på University of Texas-Pan American jublade han rakt ut. Lunds universitet i Sverige sökte en professor i parapsykologi. En heltidstjänst. Under sitt dittillsvarande yrkesliv hade han fått ha parapsykologin – studier av paranormala fenomen som klärvoajans, telepati och medvetandets överlevnad efter döden – som en bisyssla. Det fåtal akademiker som hade ynnesten att bedriva avlönad parapsykologisk forskning tvingades spä ut sitt särintresse med andra, mer accepterade forskningsområden. I Etzel Cardeñas fall: klinisk och anomalistisk psykologi samt hypnosforskning.

Att uteslutande få ägna sig åt tankeöverföring och fjärrskådning skulle vara en världsunik lyx. Och i Sverige dessutom! Bergmans och Strindbergs land.

Där inleddes den flerfrontsattack Etzel Cardeña diplomatiskt kallar ”a bumpy beginning.”

Annons
X

Ett och ett halvt år senare gick flyttlasset. När den kulturintresserade professorn slog på tv:n på flygplatshotellet hamnade han mitt i en konsert med nyskriven klassisk musik. Nästa dag, på universitetet, visade sig dekanus sekreterare vara översättare av arabisk poesi. Etzel hade aldrig känt sig mer välkommen. Men säg det som varar.

Några dagar senare installerade han sig i ett av universitetsområdets murgröneklädda tegelstenshus. Och där inleddes den flerfrontsattack som Etzel Cardeña diplomatiskt kallar ”a bumpy beginning.”

Egentligen hade det börjat redan när tjänsten utlystes. Svenska tidningar publicerade artiklar på temat ”spökprofessor sökes” och det 30-tal personer som hade sökt tjänsten var lovligt byte. Bland Etzel Cardeñas konkurrenter fanns ett svenskt medium, en rumänsk ufoskådare och en indisk läkare som listade som merit att hans grannar klagade på att de kunde höra hans tankar. Satirtidningen Grönköpings Veckoblad lät den fiktiva Fröken Sophie Liljedotter söka tjänsten. Någon flytt till Lund var emellertid inte aktuell. ”Det vore väl skräp, om inte en expert i parapsykologi skulle kunna kommunicera med sina elever utan att vara på plats rent kroppsligen.”

Inte ens Etzel Cardeñas kollegor fick honom att känna sig välkommen. Adrian Parker vid Göteborgs universitet, som fram till mexikanens ankomst varit Sveriges mest högprofilerade parapsykolog, menade att han var oerfaren och tillsättningen en skandal. Den grupp av sakkunniga som granskat de sökande hade förordat Parker men dekanus Sune Sunesson, ordförande i lärarförslagsnämnden, och Lunds dåvarande rektor Göran Bexell föredrog Etzel. ”De som har makten i Lund tycks vilja undvika parapsykologi till vilket pris som helst,” dundrade Göran Brusewitz, ordförande för Sällskapet för parapsykologisk forskning. Tillsättningen överklagades och Etzel fick veta att det inte var säkert att han skulle få behålla jobbet.

Bland Etzel Cardeñas konkurrenter fanns en indisk läkare som listade som merit att hans grannar klagade på att de kunde höra hans tankar.

Telefonen på hans kontor gick varm. En journalist frågade om Etzel trodde på telepati. Svaret tog flera minuter. Nästa fråga – ”kan man förutspå framtiden?” – föranledde en ny utläggning. När artikeln publicerades i Aftonbladet hade Etzels resonemang reducerats till rena jakanden:

Fungerar tankeöverföring? ”Ja, utan tvekan.”

Artikeln ”Han är proffs – på spökerier” fick universitetsledningen att gå i taket. Sådana uttalanden ställde lärosätet i dålig dager, begrep han inte det? Etzel var sur tillbaka. Någon kunde väl ända ha talat om för honom att det var en tabloid han pratade med?

Professor Etzel Cardeña på sitt arbetsrum på Lunds universitet. Foto: Daniel Nilsson

Sedan infann sig något som i alla fall liknade arbetsro. Etzel Cardeña föreläste, skrev artiklar, handledde studenter. Efter några år påbörjade han en studie om tankeöverföring. Hans frågeställning: under vilka förhållanden fungerar telepati bäst?

Han använde sig av Ganzfeld-metoden, som innebär att försökspersonerna – I Etzels fall 52 stycken – delas in i ”sändare” och ”mottagare”. Mottagarna placerades i en bekväm fåtölj med halverade pingisbollar för ögonen och bakgrundsbrus i öronen. Sändarna, som satt i en separat byggnad, fick titta på slumpmässigt utvalda filmklipp. Samtidigt fick mottagarna prata fritt om vad de kände och upplevde. Efteråt fick de gradera fyra filmklipp, bland annat det sändarna sett: 100 om de var helt säkra på att videoklippet var det rätta, 0 om de inte fick någon känsla alls. Studien visade att sambandet mellan att lyckas och att befinna sig i ett förändrat medvetandetillstånd var 0,74.

Mottagarna placerades i en bekväm fåtölj med halverade pingisbollar för ögonen och bakgrundsbrus i öronen.

Resultatet gjorde Etzel Cardeña uppspelt. I universitetstidningen LUM beskrev han experimentet som ”… en väldigt stark indikation på att telepati verkligen har skett”.

Då tog det hus i helvete på allvar. Nio erfarna Lund-professorer angrep honom i en debattartikel i Svenska Dagbladet. ”Pseudovetenskap sprids okritiskt” löd rubriken. ”Om detta nu har skett i Lund är det en världssensation helt i klass med Cern-rapporten förra hösten om neutrinos som färdas snabbare än ljuset. I bägge fallen skulle upptäckterna, om de vore korrekta, tvinga oss att ompröva väsentliga delar av den etablerade naturvetenskapliga världsbilden.”

Professorerna visste att dra nytta av parapsykologins skamfilade rykte. De flesta associerar ordet med ”Arkiv X”, ”Ghostbusters” eller Uri Geller, den karismatiske israelen som böjde skedar med hjälp av tankekraft på 1970-talet. Få vet att parapsykologi en gång i tiden betraktades som en seriös vetenskap. 1935 inrättade välrespekterade Duke University i North Carolina ett laboratorium för parapsykologisk forskning. Initiativet fick illustra efterföljare på Stanford och UCLA. Efter några årtionden började dock skeptikerna klaga på att det aldrig kom några bevis för existensen av paranormala fenomen. Universiteten stängde sina laboratorier och sedan dess har parapsykologisk forskning, med några få undantag, bedrivits på behörigt avstånd från de akademiska finrummen.

På 1960-talet, när den danske margarinfabrikören Poul Thorsen förklarade att han ville använda sin förmögenhet till att inrätta en professur i parapsykologi, gick det följaktligen, om skämtet tillåts, inte som smort. Både Köpenhamns och Stockholms universitet nobbade pengarna av rädsla för att solka ned sitt rykte.

Lund nappade men bjöd in med armbågen. Gudmund Smith, den dåvarande chefen för universitetets psykologiska intitution, krävde att få kalla titeln ”professor i psykologi, inkluderande parapsykologi och hypnologi.” Thorsen, glad över att någon i alla fall ville befatta sig med hans passion, lät sig övertalas och dog kort därefter. Mer än 40 år senare, efter att två kvinnor som också omfattats av hans testamente dött, blev det dags att tillsätta tjänsten.

Etzel Cardeñas arbetsrum. Foto: Daniel Nilsson

För att tillhöra ett tokförklarat skrå bryr sig Etzel Cardeña uppfriskande lite om att ge ett sansat intryck. Hans rymliga rektangulära kontor på universitetsområdet påminner om ett kuriosakabinett. På väggen hänger en spegelvänd klocka, en sådan som förekommer i ”Alice i Underlandet”. På samma vägg: en målning av en gepard där djurets skugga har konturerna av en kvinna.

Så är det med hela inredningen: Allt hänger liksom lite på trekvart. CD-stället med favoriterna Bach, Sjostakovitj och Stravinskij är egentligen den enda konventionella seriositetsmarkören; sådant ansedda professorer omger sig med för att utstråla klassisk bildning. Skulle någon av de nio kollegor som kritiserade Etzel Cardeña få en skymt av rummet skulle de med största sannolikhet få sina fördomar bekräftade.

57-åringen skrockar när jag tar upp deras debattartikel.

– Det var insulting, completely uncalled for. Vad man vanligtvis gör när man inte håller med någon om något, det är att överbevisa denne i en vetenskaplig artikel. Här gick man till attack istället.

Att vetenskapsvärlden skulle betrakta parapsykologi som pseudovetenskap kallar han ren lögn. AAAS, the American Association for the Advancement of Science, erkände parapsykologi som etablerad vetenskap redan 1969.

– Folk som säger att det här inte är vetenskapligt har inte ens försökt att ta reda på något om ämnet. När vi säger att det finns belägg för parapsykologiska fenomen så menar vi inte att vi kan läsa tankar eller att människor kan störta flygplan med hjälp av tankens kraft. Vi pratar om små effekter. Tankeöverföring innebär inte att du har alla rätt men att du har fler rätt än vad du skulle ha haft om slumpen rådde.

Tankeöverföring innebär inte att du har alla rätt men att du har fler rätt än vad du skulle ha haft om slumpen rådde.

Han vrickar på sin vigselring medan han tänker.

– Det finns ett motstånd mot parapsykologi som inte finns någon annanstans. Det beror på ren ignorans. Man jämställer det jag gör med horoskop.

**Etzel Cardeña pratar gärna. **Svaren, som levereras på en blandning av svenska och engelska, pågår ofta i flera minuter. När det handlar om att reda ut begrepp går han dock hellre till urkunderna. Fler missförstånd har han inte råd med. Vårt samtal avbryts ideligen av att han kränger runt i kontorsstolen för att knacka på tangentbordet.

– Jag har ju skrivit om det där. Let’s see, var är artikeln nu?

Under samtalets gång mejlar han mig en drös forskningsartiklar. De senaste åren har han publicerat omkring 150 sådana, ett flertal av dem har publicerats i ansedda tidskrifter som Psychological Bulletin, Cortex och Annual Review of Clinical Psychology. Därutöver handleder han två doktorander, är redaktör för den parapsykologiska tidskriften Mindfield och arbetar med en handbok i parapsykologi, tänkt att bli ett nytt standardverk. Som parapsykolog måste man vara dubbelt så produktiv som sina rumsrena kollegor.

– Jag är den som producerar överlägset mest material på institutionen. Överlägset.

Etzel kastar en blick genom fönstret. Nere på gården står körsbärsträden i rosa blom. Studenter ilar vidare mot nästa föreläsning. Att hans forskning anses skada Lunds goda rykte gör honom både arg och ledsen.

– De som förstår parapsykologi vet att vi inte är ute efter att underkänna kemi och fysik som något otillräckligt. Vi menar bara att vissa fenomen ännu väntar på sin förklaring.

Etzels pappa James var psykoanalytiker i Mexico City och bedrev ”informella parapsykologiska studier” vid sidan av. Etzel minns en kvinna som kunde avslöja häpnadsväckande detaljer om främlingar enbart genom att få veta deras namn. Han övertygades tidigt om att vissa fenomen inte låter sig tämjas av vetenskapen och intresserade sig särskilt för så kallade förändrade medvetandetillstånd. När han spelade teater kunde han bli okänslig för temperatur och smärta. Hur kom det sig? När han började läsa till psykolog förvånades han över att sådana frågeställningar aldrig togs upp.

Vi menar bara att vissa fenomen ännu väntar på sin förklaring.

Han sökte sig vidare till Rhine Institute i USA, en avknoppning till Duke Universitys nedlagda parapsykologilaboratorium. Efter att ha blivit utsparkad från universitetet hade institutionen flyttat över gatan, utanför campusområdet. Det var där Etzel Cardeña blev övertygad om att tankeöverföring faktiskt existerar.

Som försöksperson i en kurskamrats studie gjorde han ett Ganzfeld-test. Han satt, som proceduren bjuder, i ett ljudisolerat rum med pingisbollar för ögonen och bakgrundsbrus i öronen.

Samtidigt, i en annan byggnad, tittade kurskamraten på slumpmässigt valda bilder. En föreställde ölflaskor som var krossade på så sätt att de antog formen av trianglar. Ovanför flaskorna, liksom hängandes i luften, syntes ett däck genom vars mitt ett kraftigt ljus flödade. Etzel beskrev vad han såg: Två trekanter som bär upp en prisma. Ur prismans centra flödade ett skarpt ljus.

”Folk som säger att det här inte är vetenskapligt har inte ens försökt att ta reda på något om ämnet.” Foto: Daniel Nilsson

**Det är precis den sortens upplevelser **som retar skeptikerna. Den brittiske evolutionsbiologen Richard Dawkins avfärdar parapsykologi som humbug och kallar dess tillskyndare charlataner, ”… some of them have grown rich and fat”. Uri Geller bedriver numera paranormal prospektering, en välavlönad konsulttjänst där israelen använder sin påstådda superkraft för att se var i berggrunden gruvbolagen bör borra. Den amerikanske skeptikern James Randi har å andra sidan utlovat en miljon dollar till den som under kontrollerbara former kan visa att paranormala fenomen faktiskt existerar.

Det är en skam att ett så ansett universitet kvalitetsstämplar parapsykologi.

– Det vore intressant att studera parapsykologi antropologiskt, folk med alternativa verklighetsuppfattningar är intressanta, säger Linda Strand Lundberg, ordförande i skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning.

– Men att som Etzel Cardeña försöka bevisa att parapsykologiska fenomen existerar, det är ett slöseri med forskningstimmar. Att forska om fenomen som förmodligen inte finns… Det är som att vara professor i enhörningar, snömänniskor eller storsjöodjur.

Vad skulle han behöva åstadkomma för att bli trovärdig?

– En vetenskaplig metod, upprepbara experiment, större dubbelblinda studier… Bevis helt enkelt. Det räcker inte att hänvisa till enstaka händelser. Sanndrömmar beror till exempel på hjärnans selektivitet. Om vi drömmer om en person vi inte sett på många år och sedan träffar vederbörande nästa dag, då minns vi det. Men inte fasen minns vi drömmen där vi kör omkring i en röd bil fastän vi inte har, eller någonsin kommer att ha, en sådan i verkligheten.

– Vi vänder oss inte mot vad den här mannen håller på med men vi vänder oss mot att Lunds universitet legitimerar det. Det är en skam att ett så ansett universitet kvalitetsstämplar parapsykologi. Efter mer än 100 års studier finns det fortfarande inte ett enda bevis för att paranormala fenomen existerar.

Kan det inte bero på ett moment 22? Parapsykologin har aldrig släppts in i de akademiska finrummen. Därför har man inte haft resurser att bedriva gedigna studier…

– ”Får vi bara mer pengar så ska vi nog visa att det fungerar!” Jag har hört homeopater och kristallhealare säga samma sak. Jag kan faktiskt tycka lite synd om Etzel Cardeña, han verkar viga merparten av sin arbetstid åt bortförklaringar, säger Linda Strand Lundberg.

**På sitt kontor pekar Etzel på uppropet **han skrev efter att ha attackerats av sina kollegor: ”A call for an open, informed study on all aspects of consciousness”. Det är namnkunniga personer som skrivit på, från respektabla universitet. Redan på 1800-talet propsade svensken Carl von Bergen på att parapsykologi skulle studeras fördomslöst. Albert Einstein var av samma åsikt. Etzel citerar:

– ”Whoever undertakes to set himself up as a judge of Truth and Knowledge is shipwrecked by the laughter of the gods.”

Sedan klickar han fram en artikel med titeln ”Eminent people in other fields interested in psi” och läser högt:

– Marie Curie, Eccles, Max Planck, Einstein. Vi pratar inte om dumskallar här. Det finns allvarliga, djupa, väldigt intelligenta och öppna människor som håller med om att det här är värt att studera.

Vad är det i så fall dina antagonister är så rädda för?

– Att deras vetenskapliga grund ska tillintetgöras. Efter religionens borttynande så är vetenskapen trosinriktningen nummer ett. Parapsykologi hotar detta. Ja, inte egentligen men alla dogmatiker upplever det så. De tror att vi är ute efter att avskaffa gravitationen.

Vi går till personalrummet för att hämta automatkaffe. Jag trycker på knappen för svart kaffe varpå muggen fylls av en ljusbrun sörja, som vatten med en fällning av rost.

Etzel skrattar till.

– Man måste använda psykokinesi för att den där ska funka!

**Etzel vägrar förknippas med tarotkort **och spåkulor, men faktum är att inte heller mer accepterade fenomenen som telepati eller psykokinesi, sinnets förmåga att påverka fysisk materia, någonsin kunnat bevisas.

Etzel håller inte med. Inte alls. Han hänvisar till det hittills slagkraftigaste belägget för parapsykologiska fenomens existens, en studie från 2011 av Daryl Bem, en av världens mest aktade psykologer. Bems experiment visade att människor kan uppfatta händelser innan de inträffat. Artikeln publicerades i prestigefyllda Journal of Personality and Social Psychology. Därmed möter den de krav på vetenskaplig metod Linda Strand Lundberg och andra kritiker efterlyser. När det gäller telepati hänvisar Etzel till en omtalad artikel i Psychological Bulletin från 2011. En genomgång av 30 omfattande Ganzfeld-experiment visade att rätt filmklipp valdes 32,2 procent av gångerna.

– Det finns en effekt som är betydligt större än slumpen. 32 procent, hade du försökt sälja ett cancerläkemedel med de siffrorna hade du fått miljontals kronor för att forska vidare.
Folk säger till mig: Do you have a proof for telepathy? Jag kan tycka att proof är för matematiker, men beläggen för parapsykologi är lika starka som för många accepterade fenomen inom psykologi och medicin.

Beläggen för parapsykologi är lika starka som för många accepterade fenomen inom psykologi och medicin.

Etzel ruskar på huvudet och berättar roat om skeptiker som motsagt sig själva. Wolfgang Pauli, Nobelpristagare i fysik 1945 och uttalad telepati-skeptiker, förbjöds att äntra kollegors laboratorium då han ansågs kunna ha sönder dyrbar utrustning enbart med hjälp av tanken. Och så har vi Michael Shermer, grundaren av The Skeptics Society, vars hustru beklagade att hennes pappa inte längre levde. I samma ögonblick som orden yttrades började radion, som inte hade fungerat på åratal, att spela en melodi som kvinnan intimt förknippade med fadern.

Så fortsätter det: bra stories, skral empiri. Till syvende och sist finns det bara en sak Etzel Cardeña kan göra för att göra parapsykologi rumsrent… hitta bevis.

Just nu håller professor Etzel Cardeña på att utvärdera ännu ett telepatiexperiment. Foto: Daniel Nilsson

Den robusta dörren har inskriptionen Lab M111. Runt dörrhandtaget hänger en pappskylt: ”Experiment pågår. Vänligen iaktta tystnad. Tillträde förbjudet.” Rummet är rektangulärt och kalt med fördragna gardiner. Intill väggen står en fällbar vinröd fåtölj. När försökspersonerna sjunker ned där med pingisbollar för ögonen och hörselkåpor för öronen ser de ut som jättelika flugor. Det var här försöken skedde, de som föranledde Etzels våghalsiga uttalande i LUM. Just nu håller han på att utvärdera ännu ett telepatiexperiment.

– Det ska bli intressant att se vem som gjorde bra ifrån sig och vad de sa under försöken, säger han. Det finns så många variabler inom parapsykologi.

Fann du några bevis för telepati?

– Nej. Vi kommer inte att kunna säga: yeah, vi lyckades!

Etzel ser besviken ut när han slår sig ned i den vinröda fåtöljen.

– Tyvärr läste jag först efteråt att man bör köra Ganzfeld i minst 24 minuter, vi gjorde bara 10.

Det är knäpptyst i det ljudisolerade lilla rummet.

– Som tur är finns det annat att hoppas på.

Handboken i parapsykologi som han varit redaktör för ges ut till hösten, en händelse han bedömer vara minst lika viktig som telepatistudien.

Kommer boken att nå fler än de redan frälsta?

– Det hoppas jag. Det kanske inte kommer att vara något för Svensson på gatan men det är tänkt att vara en resurs för dem som vill forska i ämnet, oavsett vad man tror om de här fenomenens existens.

Etzel lutar sig tillbaka i fåtöljen och lägger händerna bakom huvudet. Gesten får honom att se ut som en kapitulerande soldat, men 57-åringen är inte i närheten av att ge sig. Han räknar med att ha åtminstone tio år kvar på posten.

Det kan finnas en länk mellan parapsykologi och hypnos.

– Det intressanta med både denna och den förra studien är att de som upplevde att de försattes i ett förändrat medvetandetillstånd hade avsevärt mycket högre träffprocent än de som kände sig som vanligt.

Vad innebär det?

– För mig är det extra fascinerande för det visar att det kan finnas en länk mellan parapsykologi och hypnos. När man befinner sig i ett förändrat medvetandetillstånd, oavsett om det är framkallat av sömn, hypnos, meditation eller drogpåverkan, så är man mer mottaglig för att uppleva paranormala fenomen.

Han spricker upp i ett leende.

– Det är med andra ord helt värdelöst att vara vaken och nykter!

Jag frågar honom vad det skulle innebära om bevisen en dag kommer.

– För att uttrycka det enkelt… Det kommer att få stora konsekvenser för vår uppfattning om verkligheten.

Annons

Professor Etzel Cardeña demonstrerar hur hans experiment går till.

Foto: Daniel Nilsson Bild 1 av 5

Professor Etzel Cardeña på sitt arbetsrum på Lunds universitet.

Foto: Daniel Nilsson Bild 2 av 5

Etzel Cardeñas arbetsrum.

Foto: Daniel Nilsson Bild 3 av 5

”Folk som säger att det här inte är vetenskapligt har inte ens försökt att ta reda på något om ämnet.”

Foto: Daniel Nilsson Bild 4 av 5

Just nu håller professor Etzel Cardeña på att utvärdera ännu ett telepatiexperiment.

Foto: Daniel Nilsson Bild 5 av 5
Annons
X
Annons
X