Lugna dagar i Laos

Det här är landet som sjunger långsamhetens lov och som svalkar sinnet på den jäktade. Vägen dit går genom Asiens osynliga Berlinmur som skiljer det relativt välmående Thailand med det fattiga Laos. Vi promenerade in i landet och fortsatte med att kryssa söderut på Mekong.

Under strecket
Publicerad
Eftermiddag ombord på fartyget byggt av jakaranda som långsamt tar sig nedströms på Mekong mot gränsen mellan Laos och Kambodja. Ett soltak av tyg är uppspänt i fören och silar det starka ljuset. Floden som en grön matta och det är tyst och det är stilla.

Eftermiddag ombord på fartyget byggt av jakaranda som långsamt tar sig nedströms på Mekong mot gränsen mellan Laos och Kambodja. Ett soltak av tyg är uppspänt i fören och silar det starka ljuset. Floden som en grön matta och det är tyst och det är stilla.

Foto: LENNART LUNDQUIST
Annons

Den thailändska taxichauffören släpper av oss 50 meter från gränsen till Laos. Grusvägen fram till gränsbommarna är starkt upplyst och belamrad med butiker som säljer kylskåp, spritflaskor med ormar i, fläktar, plastleksaker, dataprylar, mat. På den laotiska sidan finns just ingenting mer än fortsättningen på grusvägen som ringlar vidare in i Laos.

Vi befinner oss vid den osynliga Berlinmuren i Asien, gränsen mellan det relativt rika Thailand och det ytterst fattiga och kommunistiska Laos.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons