Annons
X
Annons
X

Luf: Så skulle staten kunna spara 100 miljarder

Nu krävs en principiell debatt om kostnadsposterna i statens budget – och inte bara om satsningarna. Därför lyfter vi frågan om hur statens utgifter kan minska, med en rapport som sparar 100 miljarder, skriver Joar Forssell och Max Sjöberg, Liberala ungdomsförbundet.

Joar Forssell och Max Sjöberg, Liberala ungdomsförbundet
Joar Forssell och Max Sjöberg, Liberala ungdomsförbundet Foto: Pressbilder

DEBATT | STATSBUDGETEN

Inte en enda besparing rör försvaret, polisen eller rättsväsendet, grund- och gymnasieskolan, biståndet eller migrationsbudgeten.

Riksdagens budgetsäsong är över. I flödet av statliga satsningar återfinns allt från starkare försvar och fler händer i vården till subventionerade körkortslån. Mer pengar till kommunerna, mer pengar till cykelvägar, järnvägar och nattbussar. Hemlagat potatismos i äldreomsorgen och subventioner av vindkraft. Sänkt skatt för arbetare och sänkt skatt för pensionärer. Oaktat politisk hemvist gillar politiker att prata om hur mycket mer de kommer satsa än deras politiska motståndare men nästan ingen berättar vad de satsar mindre pengar på.

Det är synd, därför att en återhållsamhet av statens resurser är lika avgörande för politikens legitimitet som satsningar. När Moderater dras med i spenderingsivern kan Liberala ungdomsförbundet konstatera att Gösta Bohman aldrig skulle skryta om att Moderaterna satsar mer skattepengar än Socialdemokraterna. Därför lyfter vi frågan om hur statens utgifter kan minska med en rapport som sparar 100 miljarder.
Det kanske låter som en hisnande summa, men faktum är att statsbudgeten 2015 uppgick till 892 miljarder. Förslagen innebär att statsbudgeten krymper med 11 procent, en andel som varken leder till systemkollaps eller till att hushållens julgranar självantänder.

Annons
X

1. Modernisera principerna för bidrag

Det är en rimlig princip att bidrag inte ska vara generella utan gå till dem som behöver dem. Ett av de mest kostsamma bidragen Sverige har är barnbidraget som uppgår till nästan 26 miljarder (2015) trots att endast 8 procent av barnen idag lever i hushåll med låg ekonomisk inkomststandard (SCB 2011). En behovsprövning av barnbidraget där det gavs till de 25 procent av familjerna med lägst inkomst hade inneburit en besparing på 19,3 miljarder. Gör vi detta gällande också för studiehjälpen (som betalas efter att barnet fyllt 16) hade ytterligare 2,5 miljarder sparats.
Samma princip bör tillämpas på CSN-bidraget. Sverige har idag ett av världens mest generösa system för högre utbildning, förutom att själva utbildningen är kostnadsfri tillhandahåller staten både bidrag och subventionerade lån. Att ersätta bidraget i CSN med större lånedel hade sparat drygt 13 miljarder.

2. Reducerade skatteutgifter

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Skatteutgifter är ett samlingsbegrepp för de effekter på skatteintäkterna som orsakas av särregler i skattelagstiftningen. Förutom att det finns pengar att spara finns ett egenvärde i att ha ett skattesystem som är enhetligt och lättbegripligt. Ett lapptäcke av avdrag gör att förtroendet för skattesystemet minskar och att mer resurser måste läggas på både statlig och personlig kontroll, deklaration och planering.

    Avdraget för resor till jobbet tillhör ett av de avdrag som borde slopas. Det är ett av de mest fuskbenägna avdragen och det täcker en kostnad som bör bäras av företaget eller den anställde. Samma princip gäller avdraget för dubbelt boende. Tillsammans med skatteavdraget för bidrag till Tekniska muséet och Svenska Filminstitutet hade det sparat skattebetalarna 6 miljarder.

    Utöver det är det nedsatt moms på en rad slumpartade företeelser. Exempelvis tidningar, böcker, entréer till kulturella föreställningar, kommersiell idrott, transport i skidliftar, entréavgifter till djurparker och försäljning av konstverk. Att ta bort dessa subventioner sparar ytterligare 7 miljarder.

    Ytterligare en skatteutgift är ränteavdraget. Riksbanken, Finanspolitiska rådet, Bankföreningen och Vänsterpartiet är eniga om att det borde avskaffas. Vi kan inte annat än instämma då effekten av det är en omfördelning av kapital från låg- till höginkomsttagare och ett avskaffande sparar staten 16,6 miljarder kronor.

    3. Förkortad föräldraförsäkring

    Sverige har idag världens längsta föräldraförsäkring där föräldrarna tillåts ta ut föräldrapenning i 16 månader. Givetvis ska föräldrar kunna vara hemma med sina barn men vi måste diskutera hur stor del av den kostnaden det allmänna ska bära. Vi föreslår att förkorta den till 12 månader vilket hade sparat staten 9,3 miljarder enligt Riksdagens utredningstjänst.

    4. Befria kulturen

    Posten för kultur, medier, trossamfund och fritid uppgår till 14,5 miljarder i statsbudgeten. Förutom att det är en stor budgetpost så innebär det en snedvridning av konkurrensen och att våra skattepengar används för att styra kulturproduktionen till vad staten premierar. Vuxna människor bör finansiera sina egna hobbys. Här spar vi inledningsvis 10,7 miljarder, vilket innefattar bland annat strypta bidrag till religiösa samfund, regional kulturverksamhet, Kungliga Operan och Dramaten, studieförbund och folkhögskolor, vuxenidrotten och filmstödet.

    5. Lägg ner Vinnova och Tillväxtverket

    Staten spenderar årligen stora summor på riktade insatser för att stärka företags konkurrenskraft och bidra till regional utveckling. Här finns bland annat transportbidraget på 400 miljoner per år. Starka och innovativa företag är såklart avgörande men verksamheten kan inte upprätthållas genom skattepengar och statliga myndigheter. Kostnaden för Vinnova, Tillväxtverket och pengarna de satsar är 6,5 miljarder.

    Utöver detta föreslår vi minskade statliga förvaltningsanslag (900 miljoner), sänkt sjukpenning till 75 procent (3,2 miljarder), höjt tak för högkostnadsskyddet med 400 kr (490 miljoner), en nedläggning av Folkhälsomyndigheten (330 miljoner), höjd andel egenfinansiering i a-kassan (3,5 miljarder) och en sammanslagning av subventionerade anställningar och ett sänkt lönetak för dessa (2 miljarder).

    Vi förutsätter inte att dessa budgetförändringar passerar helt obemärkt förbi, en del människor kommer säkerligen märka av det i sin vardag. Avgörande är däremot att de grundläggande samhällsfunktionerna lämnas orörda. Inte en enda besparing rör försvaret, polisen eller rättsväsendet, grund- och gymnasieskolan, biståndet eller migrationsbudgeten.

    En hälsosam demokrati kräver konstanta utvärderingar och omprövningar och vår rapport gör inte anspråk på att vara en skuggbudget. Vad vi däremot efterfrågar är en principiell debatt om de statliga kostnadernas omfång i relation till det allmännas kostnad för detsamma. Får vi en sådan kanske vi snart kan lösa den svenska skolans omfattande brister, återigen kan öppna våra stängda gränser, rusta upp det svenska försvaret till sin forna standard och sänka världens högsta skatter.

    Joar Forssell

    förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet

    Max Sjöberg

    andre vice ordförande Liberala ungdomsförbundet

    Här finns hela rapporten.

    Annons

    Joar Forssell och Max Sjöberg, Liberala ungdomsförbundet

    Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X