Annons

”Lottning kan öka skolans likvärdighet”

Jan-Eric Gustafsson är professor i pedagogik och ledde 2015 års skolkommission.
Jan-Eric Gustafsson är professor i pedagogik och ledde 2015 års skolkommission. Foto: Claudio Bresciani/TT

Förnuftig användning av lottning vid urval till fristående skolor kan vara ett användbart medel för att att minska skolsegregationen. Det skriver Jan-Eric Gustafsson, ordförande för 2015 års skolkommission.

Under strecket
Publicerad

Skolkommissionen tillsattes 2015 med uppdrag att lämna förslag på hur den svenska skolans kunskapsresultat, undervisningskvalitet och likvärdighet skulle kunna förbättras. Bland de många förslag som kommissionen lade fram fick ett förslag om att ersätta kötid med lottning vid urval till fristående skolor mest uppmärksamhet. Tanken var att lottning skulle minska den sociala snedrekryteringen till översökta fristående skolor, där vissa föräldrar ställde sina nyfödda barn i kön, med påföljd att andra barn inte hade någon reell chans att få en plats på skolan. Lottningsförslaget kom att få stor uppmärksamhet, vilken uppenbarligen framkallades av att det var politiskt kontroversiellt och av att framför allt Jan Björklund (L) drev en kampanj mot det. Lottningsförslaget kom heller inte att anammas.

Internationellt är dock lottningsförfarande vanligt förekommande, och det finns aktuell forskning som pekar på att lottning, till skillnad från andra urvalsmetoder, kan bidra till en fördelning av utbildningsplatser som ökar skolans likvärdighet (se ”Likvärdig skola. En ödesfråga för Sverige”, red. Wanger & Alagic, 2020). I slutet av april 2020 presenterades en ny utredning (SOU 2020:28, En mer likvärdig skola) med Björn Åstrand som huvudsekreterare, där förslaget om att ersätta kötid med lottning vid urval till fristående skolor återkom tillsammans med flera andra förslag.

Annons
Annons
Annons