Lyrro – Ut & invandrarnaLorrygängets miss – nya filmen inte rolig för någon

Dorsin, Dalle och Gustafsson – komikerproffs som inte lyckas rädda ”Lyrro”.
Dorsin, Dalle och Gustafsson – komikerproffs som inte lyckas rädda ”Lyrro”. Foto: Fox/Nordisk Film

RECENSION | ”Lyrro – Ut & invandrarna” varken roar eller provocerar. När Lorrygänget ett kvarts sekel efter ”Yrrol” uppdateras med några nytillskott blir den fristående uppföljaren mest en jolmig soppa av gamla referenser, klichéer och dåliga skämt om fördomar.

Publicerad
Nour El Refai och Suzanne Reuter.

Nour El Refai och Suzanne Reuter.

Foto: Fox/Nordisk Film
Annons

Det är inte ofta man ser en film vars enda existensberättigande borde vara att den ska få folk att skratta – och bara skrattar en gång. Men ”Lyrro – Ut & invandrarna” lyckas med det.

I föregångaren ”Yrrol” från 1994 spelade grekiska mytologiska figurer rollerna som ciceroner och sketcherna, varav ett flertal satirklassiker, presenterades som den blinde profeten Teresias visioner. I uppföljaren är det lösa kittet Maria och Josef som vandrar tillsammans med sin åsna i både tid och rum. De söker efter ett bättre liv – och de ska ta sig till Södertälje. Där är allt enligt Josef möjligt, rättvist och modernt. Väl där får de möta det moderna samhällets småttighet, lättsinne och rasism. Nej, Södertälje var ingenting för dem.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons