Löntagarna de stora segrarna

Under strecket
Publicerad
Annons

analys | LågkonjunkturenLågkonjunktur? Det beror på vem man frågar.
Det senaste halvårets konjunkturfall har varit högst påtagligt ute i många företag, inte minst i telekom- och fordonsbranscherna och media.
Och börsplacerarna har naturligtvis heller inte haft det lätt i världens mest aktiesparande land. Börskurserna har slaviskt följt konjunkturkurvan neråt. Stockholmsbörsen ligger i dag drygt 40 procent lägre än vid toppnoteringen i mars 2000.
Allt detta avspeglar sig tydligt i själva BNP-kurvan. Tillväxten föll brant fyra halvår i rad - från och med första halvåret 2000 till och med sista halvåret ifjol då Sverige praktiskt taget noterade nolltillväxt.
Från den synpunkten är det ingen tvekan om att Sverige nu är på väg att kravla sig ur en rätt brant konjunkturnedgång. Men för Medelsvensson har den seglat rätt oförmärkt förbi - åtminstone i dennes egenskap av löntagare.
De svenska hushållens disponibla inkomster - alltså de pengar som finns kvar i plånboken efter skatt och inflation - växer med hela 18 procent under femårsperioden 1999-2003, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar.
Det är en "extremt stark" ökning, enligt KI-chefen Ingemar Hansson.

Annons

– Man får gå tillbaka till mitten av 1960-talet för att finna motsvarigheter, understryker han.
År 2002 är ett illustrativt exempel. KI räknar med att de disponibla inkomsterna stiger med hela 4,8 procent i år - samtidigt som BNP växer med magra 1,3 procent.
Samtidigt har sysselsättningen hållits uppe rätt väl även under de konjunktursvaga kvartalen. Det har visserligen förekommit en del dramatiska varsel om uppsägningar. Men Gislaved, Norrköping, Degerfors och nu senast Motala ska snarast ses som undantag från arbetsmarknadsregeln. Landet har inte drabbats av någon bred uppgång i arbetslösheten. De flesta företagen har "väntat ut" återhämtningen och behållit personalen trots minskad produktion.
Hushållens starka ekonomi är en stabil plattform för konjunkturen till dess den globala återhämtningen ger exporten en ny skjuts. Och hushållen har utrymme att öka såväl sparande som konsumtion framöver.
Det har vi redan sett tecken på. Försäljningen i den egentliga detaljhandeln ökade med hela 6,3 procent i februari, rapporterade Handelns Utredningsinstitut i sitt snabbindex förra veckan. Framför allt är det möbler, elektronik och andra så kallad sällanköpsvaror som går bättre. Och det brukar vara ett vårtecken i konjunkturen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons