Logiska kullerbyttor i grundlagsdebatten

Varför ska svenska folket få säga sitt om EU:s nya konstitution i ett val som inte har något med saken att göra? Och vad händer om folket säger nej? Frågorna hopar sig om regeringens handläggning av EU:s nya konstitution.

Under strecket
Publicerad
Annons

Debatten om förslaget till EU:s framtida grundlag börjar sent omsider ta fart även i Sverige. Måste den svenska grundlagen skrivas om eller inte? Kommer några länder att kunna gå före med försvarssamarbete? Kommer Sverige att tvingas överge en mer generös flyktingpolitik? Experter och politiker är oeniga om hur förslaget ska tolkas. Och oenigheten är lika stor om hur det slutgiltiga resultatet som kommer ut av EU:s regeringskonferens ska behandlas.
Vänster- och miljöpartiet har, styrkta av utslaget i EMU-omröstningen, som väntat krävt att svenska folket ska få säga ja eller nej i en folkomröstning. EU-skeptiker inom såväl socialdemokratin som borgerligheten har anslutit sig.

Men regeringen och de borgerliga partierna, inklusive centern, säger nej. Det slutgiltiga fördrag som EU:s stats- och regeringschefer enas kring ska godkännas av den svenska riksdagen utan att först prövas i en folkomröstning.
Regeringens linje är i stället att förslaget ska vara klart före valet till Europaparlamentet i juni
nästa år. Då får ”medborgarna ta ställning”, har utrikesminister Laila Freivalds förklarat i SvD. Och statssekreterare Lars Danielsson som är statsminister Göran Perssons närmaste man i EU-frågor har sagt att svenska folket då får tillfälle att ”demonstrera sin uppfattning”.
Hittills har dock ingen från regeringen försökt sig på att redogöra för hur resonemanget hänger ihop. Uppläggningen är ju mer eller mindre en uppmaning till alla som är emot den nya grundlagen att rösta på vänster- och miljöpartiet. Åtminstone om socialdemokraternas och de borgerligas kandidater alla är för och partierna sagt nej till en särskild lista med socialdemokratiska och borgerliga EU-skeptiker.
Det bäddar i sin tur för ett ännu lägre valdeltagande än vanligt i valet till Europaparlamentet. Många som vanligtvis röstar borgerligt eller socialdemokratiskt avstår hellre än att rösta på (v) eller (mp). Valdeltagandet kan möjligen hållas uppe om euromotståndarna Margit Gennser (m) och Nils Lundgren (s) gör slag i saken och
bildar ett nytt parti.
Och vad händer om en majoritet av väljarna med Lars Danielsson freudianska uttryckssätt ”demonstrerar” mot EU:s nya konstitution.
Ska riksdagen då - där det finns en klar majoritet för - säga nej till att ratificera det nya fördraget? Sannolikt inte.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons