Löfte om nyval hejdar krisen

Bolivia har fått en ny president, en som även vänster- och indianledare kan acceptera, och landet går till nyval i höst. Den akuta krisen ser ut att lösas upp. Men grundkraven är kvar: förstatliga naturgasen och kläm åt de utländska oljebolagen, mer indianmakt och mindre regionalt självstyre.

Under strecket
Publicerad
Annons

Natten till fredagen svor Eduardo Rodríguez, Högsta domstolens ordförande, in som Bolivias nye, men tillfällige president sedan kongressen accepterat Carlos Mesas avgång. Hans första uppgift var att utlysa nyval, som kan hållas först i höst, enligt grundlagen.

– Detta ger förutsättningar för en nationell dialog så att de politiska och sociala huvudaktörerna kan hitta en gemensam lösning på den politiska krisen, säger Allan Wagner, som är generalsekreterare i Andinska pakten, där Bolivia, Ecuador, Peru, Colombia och Venezuela ingår.
Men Rodríguez var bara tredje man på listan; först hade senatens ordförande Hormando Vaca Díez tackat nej, liksom underhusets talman Mario Cossío. Men Vaca Díez, en ranchägare från den rika Santa Cruz-provinsen, kände pressen: om han blev president var risken överhängande att Bolivia skulle explodera. Han är ett rött skynke för de indian- och vänsterrörelser som protesterat allt våldsammare mot hela den ”politiska klassen” i landet i drygt tre veckor nu. Där ingår också
Cossío, som tillhör samma parti som den störtade presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada, som gick i landsflykt 2003.
Såväl den avgående presidenten Carlos Mesa som socialist- och indianledaren Evo Morales, en nyckelperson i proteströrelsen, hade varnat för inbördeskrig om Vaca Díez skulle ta över. Även katolska kyrkan, som försökt medla i konflikten, och militärledningen varnade för konsekvenserna.
Läget i landet tycktes under fredagen lugna ned sig sedan det stod klart att Vaca Díez inte blir president. Sent på dagen togs alltfler blockader bort och den internationella flygplatsen som ligger i den militanta fattigstaden El Alto blev tillgänglig på nytt.
Bland det första som Rodríguez sade var att ”det bolivianska folkets krav inte uppstod för två veckor sedan” utan att ”de har att göra med landets historia”.
I själva verket handlar det om över femhundra år av förtryck som Bolivias aymara-, quechua- och guaraniindianer ser det. Ända sedan spanjorerna kom har indianerna - som utgör två tredjedelar av
landets befolkning - förslavats, förtryckts och levt i fattigdom och elände. Inflyttade européer och deras ättlingar har styrt politik och ekonomi och berikat sig på Bolivias silver, tenn, olja och naturgas.
Sedan 1996 har utländska oljebolag släppts in som delägare i gasindustrin i Bolivia och investerat 3,5 miljarder dollar där. Men väldigt lite av statens intäkter från detta har sipprat ner till den fattiga majoriteten. Därför kräver indianrörelserna att naturgasen ska förstatligas och att de utländska bolagen ska betala mer i skatt. Här ligger en svår balansgång: Bolivia behöver kapital och teknik för att dra nytta av sina stora gasfyndigheter. Men jättar som British Gas, BP, Repsol, Total och Petrobras kan också sätta press på enskilda länder.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons