Annons

Lobbyister bör redovisas öppet

PÅVERKAN I Sverige sker lobbyism i huvudsak i det fördolda. Enkla åtgärder skulle kunna ge allmänheten en bättre inblick i särintressenas inflytande, skriver Olle Folke och Johanna Rickne på Institutet för Näringslivsforskning.

Publicerad

Vi befinner oss just nu i slutspurten av en intensiv valkampanj med politiska utspel och vallöften. Det kommande riksdagsvalet är ett utmärkt tillfälle att reflektera över hur det går till när vår politik utformas under fyraårsperioderna mellan det att vi väljer våra politiker. Lobbying är idag en självklar del av svensk politik, och dess inflytande växer från år till år. Tre av fyra riksdagsledamöter blir kontaktade av lobbyister minst en gång i veckan, och många oftare än så. Pris till årets lobbyist har delats ut sedan 1996 och under de senaste tio åren har de stora pr-byråerna flerdubblat sina intäkter. Till skillnad från många andra länder saknar Sverige ett regel-verk för offentliggörande av särintressenas inflytande. Svensk lobbyism sker därför i huvudsak i det fördolda.

Lobbyister har störst inflytande genom tillhandahållande av information och expertkunskap. I Sverige är sannolikt den vanligaste formen av lobbying att man utför delar av det politiska grundarbetet åt politiker. Förutom att förse dessa med information och beslutsunderlag, genom att till exempel ta fram statistik och skriva rapporter, förefaller det också vanligt att lobbyister bistår i skrivandet av debattartiklar och riksdagsmotioner. På så sätt kan man föra upp nya frågor på den politiska dagordningen och påverka inriktningen av specifika lagförslag.

Annons
Annons
Annons
Annons