Recension

Patti SmithLjust jubel över det allra bästa

Patti Smith på Konserthuset.
Patti Smith på Konserthuset. Foto: ADRIAN PEHRSON/ROCKFOTO
Under strecket
Publicerad
Annons

Ett högoktavigt, extatiskt jubel, som i gamla filmer om Beatles och på Markus Krunegård-konserter, hörs när punkaren Patti Smith tillsammans med Lenny Kaye och de andra i bandet går på Konserthusets scen. Först hajar jag till. Bruna byxor? Oväntat. Sen inser jag att det är Jesse Smith, med sin mammas kropp och rörelsemönster, som sätter sig bakom pianot.

Samma ljusa jubel hörs sen i nästan varje intro under resten av konserten, när Patti Smith ler sitt ständiga, nästan blyga leende mot publiken och när hon välter mickstativet och spottar på golvet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons