Annons

Carl Rudbeck:Ljugandets konst kan inte överskattas

Ikaros fall – en av antikens mest berömda myter.
Ikaros fall – en av antikens mest berömda myter. Foto: TT

Vad har Sherlock Holmes gemensamt med antikens gudar, ”Game of ­thrones” med ”Antigone”? En hel del om man ska tro den nya studie som ­behandlar myternas och mytskapandets historia från den grekiska mytologins dagar till de senaste årets tv-serier.

Publicerad

Att misshandla språket har blivit en ganska vanlig syssla också i yrkesgrupper som borde veta bättre. Ta till exempel ordet ”myt”, som numera har blivit en synonym till ”lögn” eller i bästa fall ”missuppfattning”. Påståendet att si eller så är en myt är i dagligt tal samma sak som att anklaga någon för att fara med osanning. Självfallet får skribenter använda vårt språk som de vill men att likställa en myt med en lögn innebär att vi går miste om en distinktion, vi blir lingvistiskt fattigare. Det är inte svårt att förstå varför myt och lögn numera har blivit så gott som utbytbara begrepp. Men om en myt inte är en vanlig lögn, vad är den då?

Det grekiska ordet mythos betydde ursprungligen något som yttrades; det kunde vara ett ord, ett påstående eller en ­berättelse. Senare med Platon får ordet en lite annan och modernare innebörd. En myt var en osann historia som ändå innehöll ett eller flera korn av sanning. 

Annons
Annons
Annons
Annons