X
Annons
X

Linje Lusta Livia Millhagen magnifik som drottning Blanche

På filmduken syns Shanti Roney och Livia Millhagen.
På filmduken syns Shanti Roney och Livia Millhagen. Foto: Sören Vilks

Sprit, ångest och sex. Amerikanska efterkrigspjäser lever ännu – och särskilt ”Linje Lusta” som Stefan Larsson nu iscensätter på Dramaten som ett delvis filmiskt projekt. Ett grepp som ger på en gång distans och subtilitet, tycker SvD:s Lars Ring.

Blanche DuBois. Så står hon där igen, osäker på om hon kommit rätt. Hennes första replik sammanfattar genialt hela den pjäs där hon ska glittra, gråta och gå under. Hon tog spårvagnen med ändhållplatsen Lusta, men var tvungen att byta till den som går mot Kyrkogården och stiger ironiskt nog av vid Elyseiska fälten – det antika namnet på den en plats där gudar leker och dit goda människor kommer när man dör.

Blanche har hunnit bli 72 år, pjäsen fick urpremiär 1947. Många amerikanska pjäser från den perioden lever ännu. Det var den första generationen dramatiker som lät spriten bli dramaturgisk väg till sanningar om en sexualitet som nu efter kriget gick att leva ut. Tennessee Williams använder sig själv, som homosexuell, som råmodell för sina av begär besatta kvinnor. Texterna får en extra dimension och smärta.

Rebecka Hemse och Danilo Bejarano som Stella och Stanley Kowalski i ”Linje Lusta”.

Foto: Andrea Grettve Bild 1 av 2

Livia Millhagen som Blanche DuBois.

Foto: Sören Vilks Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X