Forskaren Evelina Thunell gör ett lukttest på Marcus Ersson.
Forskaren Evelina Thunell gör ett lukttest på Marcus Ersson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”Fantasin dör utan lukter”

Lukt- och smakförändringar är ett av de vanligaste symtomen på covid-19. Mustafa Can är en av de drabbade och famlar sig fram genom ett landskap utan dofter i jakt på svar från de få experter som finns.

Uppdaterad
Publicerad

Klockan 04.52 lördagen den 21 november dunkar jag näsan i köksbänken tre gånger och tar sats för en fjärde, men hejdar mig. Det snurrar för mycket i huvudet. Jag vet inte om det gör ont när jag lutar mig över bänken och tar mig för näsan, jag vet bara att tidigt på morgonen dagen före vaknade jag med en känsla, eller om det var en dröm eller en förhoppning, om att nu måste det ske.

Det har trots allt gått en och en halv månad sedan jag, i början av hösten 2020, insåg att mitt luktsinne är dött. Min ett och ett halvt år gamle son satt på pottan och bläddrade i ”Raska på, Alfons Åberg”. Med mig på en pall bredvid, han föredrar sällskap. När han kröp ihop med kroppen, höll andan, spände sig och pressade på medan ögonen smalnade och sen pustade ut förberedde jag mig instinktivt på lukten. Jag kände ingenting. Jag torkade sonen, som sprang till mamma i vardagsrummet, och förde tvekande pottan mot näsan, andades in, andades ut och… Nej, ingenting. Inte en tillstymmelse till odör.