Annons

Fredrik Svenaeus:Livet, tänkandet och driften mot oordning

Det gåtfulla glappet mellan materia och mening diskuteras i en ny bok. Hur kan målstyrda processer uppstå i organismer som är underställda naturens blinda orsakssammanhang? För att förstå det måste vi utgå från tänkandets termodynamik och begreppet entropi.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det vilar något Hegelskt över förra årets sensation på den amerikanska filosofihimlen: Terrence W Deacons bok Incomplete nature: How mind emerged from matter (Norton, 603 sidor). Visserligen börjar Hegel i sin ”Andens fenomenologi” där Deacon slutar, med medvetandet, men vägen dit från elementarpartiklarnas biljardbollvärld över molekyler, celler, växter och djur är i sanning såväl encyklopediskt lärd som nyskapande. Författaren är professor, inte i filosofi, utan i biologisk antropologi och neurofysiologi vid University of California, Berkeley, och den klyfta han försöker överbrygga är ingen mindre än den som hemsökt filosofin och vetenskapen ända sedan materialisterna vände på den idealistiska steken: det gåtfulla glappet mellan materia och mening.

Hur kan naturens blinda orsakssammanhang ge upphov till målstyrda processer, avsikter och innebörder som kan ta sin hemvist i biologiska organismer som inte desto mindre i grunden är underkastade ingenting annat än naturens lagar? Det är Descartes gamla problem som inte kan lösas genom att man låter själen bli ett särskilt centrum i hjärnan (se Martin Bruss Smedlunds understreckare 21/12 2012). Det som i filosofin brukar kallas för det ”hårda problemet” kvarstår: vilka egenskaper hos nervcellerna i de processer som de undergår genom att vara kopplade till varandra och stå i kausal förbindelse med omgivningen gör att någon tänker tankar som betyder något?

Annons
Annons
Annons