Littorin gömmer sig bakom barnen

Hela den svenska pressen skriver i dag om att Sven Otto Littorin har tre barn som heter Emma, Gustaf och Arvid och att de fått betala ett högt pris för pappans ställning som minister. De påstås på olika sätt ha utnyttjats av medierna. Paradoxen är att när Sven Otto Littorin vänder sig mot pressens behandling av barnen, så är det han själv på en välbesökt presskonferens som utnyttjar barnen och ser till att de blir omskrivna med namn i varenda svensk tidning. I protest mot att familjen exponeras väljer han att själv exponera familjen; så skall en slipsten dras.

Under strecket
Publicerad

Sven Otto Littorin uppgav i går att mediebevakningen är orsaken till att han inte längre orkar fortsätta som arbetsmarknadsminister.

Foto: YVONNE ÅSELL
Annons

Ett återkommande tema är att pressens bevakning av politiker är omänskligt hård och att detta kan leda till våra främsta förtroendevalda väljs bland stålmän med förkrympt känsloliv. Detta är inte sant. Enstaka grova övertramp från pressens sida förekommer och skall påtalas, men generellt sett har vi inte någon omänsklig och omotiverad exponering av de högsta politikernas liv och leverne. Det tycks ingå i dramaturgin att massmedierna i slutakten skall sucka över de gräsliga murvlarna – hos vissa konkurrenter – som inte vet någon hut.

Om jag inte minns fel har Sven Otto Littorin arbetat på PR-byrån Kreab. Det är bara att erkänna att han täckte sin reträtt från ministerposten på ett professionellt sätt. Om man hänvisar till ”privata skäl” ligger det i sakens natur att inte närmare redovisa vilka omständigheterna är – för då är de ju inte längre privata. Littorin valde att offentliggöra de privata skälen, inte av hänsyn till Emma, Gustaf och Arvid, utan av hänsyn till sitt parti. På så sätt blev avhoppet strax före ett val mer ursäktligt och förståeligt för allmänheten. Samtidigt kom hans presskonferens att illustrera det komplexa, symbiotiska förhållandet mellan medierna och politikerna.

Annons
Annons
Annons