Alexandra Borg:Litteraturens tidlösa ljud har framtiden för sig

Den muntliga berättartraditionen har betytt mycket för författaren Salman Rushdie.
Den muntliga berättartraditionen har betytt mycket för författaren Salman Rushdie. Foto: Ørjan F. Ellingvåg/TT

Den gamla muntliga berättartraditionen är fortfarande av stor betydelse för moderna författare – och lyssnare. Det konstateras bland annat i den nya forskningsantologin ”Från Strindberg till Storytel” som skärskådar ljudboken som fenomen. Resultatet är intressant men otillgängligt.

Under strecket
Publicerad
Annons

”Innan det fanns böcker, fanns det sagor. I begynnelsen skrevs sagorna inte ner, ibland sjöngs de. Barn föddes och innan de kunde prata sjöng föräldrar sånger för dem.” Med dessa rader inleder Salman Rushdie sin nya bok ”Languages of truth. Essays 2003–2020”. Texterna spänner över skilda ämnen inom litteraturens område, alla med tydlig koppling till erfarenheten av geografisk förflyttning och kulturmöten. Rushdie, född i Indien i en förmögen, muslimsk familj och med universitetsexamen från Cambridge, skriver om barndomens stjärnklara nätter i Bombay – en stad där smogen numera täcker solen en molnfri dag – och om hur den långa resan med ryggsäck i Indien gav honom inspiration till ”Midnattsbarnen” (1981), genombrottsromanen som med sin starka postkoloniala tematik på allvar förde in magisk realism i den engelska prosan. 

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons