Julnovell av Anne Swärd

Under strecket
Publicerad
Annons

Vem står i störtregnet vid en motorväg på julaftonen och liftar?

Som om jag inte visste att man inte ska plocka upp liftare. Men det regnade, öste ner, rena syndafloden. Jag som alltid brukar blåsa på i ytterfilen blev tvungen att ligga och krypköra i den långa raden av bilar för att undvika vattenplaning. Just när jag skulle svänga av från motorvägen, stod han där. Lika livsfarligt som förbjudet. För att inte tala om min inbromsning, körkortet skulle ha rykt direkt, om jag haft något. Regn på julafton … han stod i det hårda vinterskyfallet illa klädd med tröjan klistrad mot överkroppen, inga ytterkläder, ingen packning. Jag var tvungen. Kunde inte bara köra förbi. Jag bestämde mig i samma ögonblick som jag fick syn på honom. Det var snarare en rörelse än ett beslut. Girade åt sidan, sänkte farten och rullade långsamt längs avfarten med varningsljusen påslagna och blicken klistrad i backspegeln. Hann inte tänka, sträckte mig bara snabbt över passagerarsätet och öppnade för att han skulle fatta att det var bråttom. Han vaknade ur sin dvala och sprang hukande genom regnet. Det var någonting liksom… förskjutet med hans sätt att röra sig. Men jag hade alltför fullt upp med att hålla koll på trafiken för att hinna se vad det var. I sista ögonblick, just innan en timmerbil närmade sig bakom oss, ålade han sig in bredvid mig och drog igen dörren.

Annons
Annons
Annons