Liten plats för barn i tät stad

Stockholm står i dag inför en kraftfull befolkningstillväxt. Men vi upplever att framför allt barnen inte får någon plats när vår framtida stad planeras, skriver landskapsarkitekterna Emelie Brunge, Maria Engström och Petra Lindeqvist.

Under strecket
Publicerad

Exempel på ny utsläppsgård, Norra Djurgårdsstaden.

Foto: EMELIE BRUNGE
Annons

Problemet uppstår i nya stadsdelar där förebilden är den täta, stadsmässiga stenstaden. Politiskt ligger fokus på att klara bostadsförsörjningen och att maximera intäkter till staden. Det leder till en tät exploatering där ytor för människors vardagsliv som gårdar, parker och torg minimeras eller kompromissas bort i avvägningen mot andra intressen. I dagens utbyggnadsområden byggs inga stora parker som Humlegården eller Vasaparken i den äldre stenstaden, utan endast små kvartersparker som ska serva hela bostadsområden.

För nya förskolor är den gängse modellen att dessa läggs in i bottenvåningarna på flerbostadshus. På de redan trånga gårdarna blir det en konflikt om ytan mellan de boende och barnen. Det vanligaste resultatet är att förskolorna får mycket små gårdar eller så kallade utsläppsgårdar, vars huvudsyfte är att samla ihop barnen innan man går till en närliggande park för att leka. Nya områden får därför sämre förutsättningar för barn, med till och med mindre ytor än vad vi har i den äldre stenstaden, vilken står modell för utvecklingen.

Annons
Annons
Annons