X
Annons
X
Recension

7X – Lika barn leka bäst Lite för mycket av det onda

7X står för de sju skott som avlossas i Emil Jonsviks debutfilm. En pistol har kommit på avvägar och används i desperation av den ena mer frustrerade tonåringen än den andra. Alla bor de på Backvägen, en förort någonstans i Sverige, och alla lider de av maktlöshet som i sin tur leder till en kedjereaktion av dåliga val. Edvin är nyinflyttad och med sin kuvade uppsyn ett offer för allas aktiva eller passiva mobbning. Morgan och hans lillasyster har lämnats med matlådor och inkassokrav av sina bortresta föräldrar. Jenny trakasseras av den slajmige langaren som förser kidsen med vin och sprit. Mi lever i ständig skräck för att pappa ska misshandla mamma till döds. När dessa tickande bomber till människor får tag i ett vapen kan inget gå rätt.

Emil Jonsviks film är skoningslöst konsekvent och genomsyras av ett patos som är beundransvärt. Här finns inga trösterika vändningar, inga hoppfulla sista minuten-ingripanden eller ens mer än möjligen aningen av en strimma hopp för en av protagonisterna. Och lika konsekvent är det visuella språket: dova färger i svart-grått-brunt, skarpa kontraster som understryker bristen på nyanser i de ungas liv och tankar, mörka miljöer i föga insmickrande kall senhöstdräkt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X