Recension

Let’s danceLindha Kallerdahl: Let's dance

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Med Let’s dance närmar sig improvisationsmusikern Lindha Kallerdahl ytterligare konstskolerocken. Kallerdahl debuterade 1997 och deltog några år senare i Mats Gustafsson/Sonic Youth-projektet Hidros. Nu släpper hon sin andra soloskiva, men trots inhopp från Mariam Wallentin (Wildbirds & Peacedrums) är det fortfarande långt kvar till konventionell rock.

Mest låter Let’s dance som någon som hojtar i ett stort rum medan någon annan plonkar på en gitarr. Som en kombination av skriksångerskan Diamanda Galás och Ruben Östlunds konstfilm Gitarrmongot.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons