X
Annons
X
Recension

Brasilien Lina Nyberg - Brasilien

Det här är en modig platta. Den vågar vara patetisk i ordets bästa mening, låter orden skapa det musikaliska innehållet, låter sången väva sig kring instrumenten, skalar av rösten på all grannlåt. Lina Nyberg sjunger ”Vad jag viskar” med basisten Anders Jormin som partner. Han sjunker samman över hennes klagan. Hon vädjar och han svajar. Allt detta skapar en närhetskänsla som är ovanlig inom jazzen. Lina Nyberg har satt svenska ord till brasilianska sånger, gjort dem svenska men med en vemodig romantik.
Instrumentalisterna har alltid en stor betydelse i hennes framträdanden.
Fredrik Ljungkvist är rörlig och förvånande, känsligt dansant. Oskuldfullt förhoppningsfull ackompanjerar hon sig själv på gitarr. Audun Klieve kan andas in i trummorna, liksom kivas upprört. Staffan Svensson ger trumpeten en vokal känsla. Men framför allt ger Anders Jormin en känsla av loj extas, eller som en tröstande natur, alltid villig att lyssna till människans livsnycker. Lina Nyberg har gjort ett sympatiskt litet mästerverk bestående av kompositörer som Nascimento, Joyce och Tom Jobim med flera - för att inte tala om Evert Taube.

**

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X