Annons
X
Annons
X

Lilla Grå har skakat min värld i tvåtakt

Vinter. Tiden att väva stora nät av bildrömmar, i vilka motorrenoveringarna magiskt bara sker, innertak får nya täta vävar och svetslågor magiskt fräser svagt gråglänsande plåt i rosthav.

Projekt under huven på Lilla Grå.
Projekt under huven på Lilla Grå. Foto: Erik Randa

Det svartnade för ögonen: Det lät så fruktansvärt – en motorrenovering.

I bildrömmarnas land.

Så brukar det vara för mig, drömmarna förblir drömmar – det är själva magiskt. Intalar jag mig. För drömmarna brukar sömlöst övergå till kaos vid minsta lilla praktiska omsättning. Ett oljebyte är att stretcha min förmåga, till det yttersta. En vevaxel har jag en gång hållit i, med samma hållning som en ovan håller i ett litet barn.

Annons
X

I år har något hänt. Något omvälvande. Låt oss backa bandet. För exakt ett år sedan köpte jag Lilla Grå – en underbart näpen liten Saab 96 från 1962 med en färg som får cement att framstå som mustig och där lektor Gustav Svensson ägde bilen 45 år. Så kom det fram: Han hade varit far åt författarinnan Maria Küchen – som just då höll på att ge ut en bok om, flyg som inleddes i baksätet på – jo du gissar rätt. Som ett gigantiskt tvåbitars pussel häktade bitarna i varandra och så var det ju flygarvet och Lilla Grå hamnade i flera reportage och allt var underbart.

Stäng

HARRISONS HISTORIA – utvalda händelser och fenomen varje vecka direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Foto: Jonas Fröberg

    Om det inte var för ljudet, det dovt malande. Jag åkte till Saabexperten Erik Randa – och nog var det vevstakslagrens skralhet. Tvåtaktsmotorer som vilar länge får det problemet. Lilla Grå hade vilat i varmgarage i 27 år. Det svartnade för ögonen: Det lät så fruktansvärt – en motorrenovering. På riktigt.

    Det svarta flimrade i ögonen. Vad hade egentligen hänt?

    Men så insåg jag: En tvåtaktsmotor är enkel, liten.

    Och jo, Randa kunde tänka sig att byta vevpartiet. Saaben bytte vinteride mot det nya tillfälliga hemmet. Efter någon månad ringde han – ville jag se, en renovering? Två timmar senare satt jag på knä i garaget, tittande på den originalbeiga motorn som var återinsatt. Allt blänkte. Vi gick bort till arbetsbänken. Randa snurrade på de gamla skallrande lagren. Känslan. Att det nu blir bra.

    Lilla Grå lade ut en majestätisk rökplym över Storstockholm. Foto: Claes Johansson

    En vecka senare skulle återfärden ske. Vännen Claes knöts till projektet, en klar fin dag när Lilla Grå lade ut en majestätisk rökplym över Storstockholm och efter fyra timmar som jag inte ska tråka ut någon med var Lilla Grå åter på verkstaden, de sista kilometrarna hulkande, tappert, på en cylinder.

    Det svarta flimrade i ögonen. Vad hade egentligen hänt? Någon vecka senare stod det "Randa" på telefondisplayen. Höll andan. Men så kom fyra orden som framkallade lättnad: Chokevajern hade hängt sig (för alla under 40 år: googla choke).

    Nu puttar Lilla Grå friskt som en vårvind. Och jag funderar på ordet magi, vad det egentligen står för.

    Annons
    Annons
    Annons
    X

    Projekt under huven på Lilla Grå.

    Foto: Erik Randa Bild 1 av 4
    Foto: Jonas Fröberg Bild 2 av 4
    Foto: Jonas Fröberg Bild 3 av 4

    Lilla Grå lade ut en majestätisk rökplym över Storstockholm.

    Foto: Claes Johansson Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X