Annons
X
Annons
X

Likheten mellan hökar och pacifister

Om rätten att spana på mail- och telekommunikation. Har vi råd med principer?

Låt oss koka ner det hela. Den handlar om principer, diskussionen om huruvida Försvarets Radioanstalt (FRA) ska ges rätten att spana på mail- och telekommunikation som går utanför landets gränser. Problemet är bara att principer är ett högtravande, nästan högfärdigt begrepp, som lätt kan kastas fram och tillbaka i en politisk debatt. Mot kravet på principer kan vi alltid ställa den pragmatiska förmaningen om att just nu, just i dag, har vi inte råd med principer – det vore rentav ansvarslöst att kosta på sig dem.

Befinner vi oss i ett läge där hotet från gränsöverskridande terrorism och brottslighet trumfar ut lyxen av att hålla sig med principer?

Nja. Visst är terrorismen ett betydande hot och självklart bör den spanas på, men detta, liksom allt annat här i världen är ändå en avvägningsfråga.

Annons
X

De politiker som kan stå bakom FRA-lagen med störst trovärdighet och konsekvens är de som gör det med hökens logik. De är ju inga pacifister, om man säger så. Ändå har höken och pacifisten mer gemensamt än de själva vill tro. Båda går inte sällan på sina ståndpunkters autopilot och glömmer att göra avvägningarna. Pacifistens hårdnackade motstånd mot krig – oavsett situation – är lika naivt och omänskligt som hökens ständiga krav på att vi ska ”ta ansvar” för allt hemskt som skulle kunna hända – om det så kostar oss just det som denne hök vill värna: det öppna samhället.'

Financial Times ägnade i tisdags en matig hel sida åt al-Qaida. Av allt fler bedöms organisationen som försvagad och – än viktigare – inte ett strategiskt hot. I Storbritanniens nya nationella säkerhetsstrategi skrivs till exempel att terrorismen förvisso är ett hot, men att den ”i nuläget inte når upp till ett strategiskt hot”. I artikeln konstaterar också Michael Sheehan, som tidigare ansvarat för anti-terrorverksamhet vid New York-polisen och som nu skrivit en bok på området, att ”al-Qaida är beroende av en psykologisk överreaktion från väst”.

Det är en faktor värd att beakta. Över reagerar vi? Motsvarar hotets tyngd det vi betalar?

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett samtal till riksdagens kammarkansli ger vid handen att det kanske ändå rör på sig. Nio riksdagsledamöter är än så länge anmälda till tisdagens debatt. Två av dem är Fredrick Federley (c) och Annie Johansson (c), vars engagemang för integritetsfrågor är välkänt. På en av Federleys bloggar kan man läsa att han skrivit två anföranden – med olika slut. I Expressen i går sade folkpartiets Birgitta Ohlsson att hon finner sitt eget partis stöd för lagen ”djupt beklagligt”.

    Det må vara skört, men det är vad vi har just nu. Hoppet om att ett antal riksdagsledamöter stänger av autopiloten, skriver ihop sina plus- och minuslistor och därefter osäkrar sina principfasta fingrar och trycker nej på tisdag.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X