Annons

Carl Rudbeck:Liberaler är inte alltid särskilt liberala

Givmild eller självisk, frihetlig eller översittaraktig, moralisk eller moralistisk? Ordet liberal är flitigt ­använt i den politiska debatten, men vad betyder det egentligen? Att termen tycks har varit oklar länge visar en ny bok om liberalismens historia, som bland annat identifierar ett starkt antidemokratiskt spår.

Publicerad
Liberaler, var och en på sitt eget sätt: Machiavelli, Madame de Staël och Jan Björklund.
Liberaler, var och en på sitt eget sätt: Machiavelli, Madame de Staël och Jan Björklund. Foto: IBL

Vid det här laget finns det gott om utmärkta böcker som behandlar liberalismens historia. På svenska finns Svante Nycanders ”Liberalismens idéhistoria. Frihet och ­modernitet” (2009). Bland bidrag på engels­ka kan nämnas Alan Ryans ”The making of modern liberalism” (2012) och Edmund ­Fawcetts ­kanske filosofiskt sett inte lika sofistikerade ­”Liberalism: The life of an idea” (2014). De flesta börjar på 1600-talet med Thomas Hobbes och John Locke, går via Aléxis de Tocqueville och John Stuart Mill och slutar med 1900-talstänkare som Isaiah Berlin, John Rawls och ­Robert Nozick.

Liberaler, var och en på sitt eget sätt: Machiavelli, Madame de Staël och Jan Björklund.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons