Riskgrupper ska få coronavaccin först

Vaccinsamordnaren Richard Bergström, socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Vaccinsamordnaren Richard Bergström, socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Personer över 70 år, de som tillhör andra riskgrupper, och personal i vård och omsorg ska få tillgång till coronavaccin först. Men även med vaccin på plats kommer andra åtgärder för att hindra smittspridning troligen behövas ”ett antal år”, säger FHM:s Johan Carlson.

Under strecket
Publicerad
Annons

Folkhälsomyndigheten bedömer att de som är 70 år eller äldre, tillhör andra riskgrupper, och de som jobbar med vård och omsorg och i sitt arbete kommer nära personer som tillhör riskgrupper ska prioriteras. Det meddelade Socialminister Lena Hallengren (S) på en gemensam pressträff med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson och Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Hur vaccineringen ska genomföras kommer delvis bero på vilket vaccin det blir och hur det fungerar.

Barn under 18 bedöms inte behöva vaccin mot covid-19, säger Johan Carlson.

Totalt tillhör drygt 2,6 miljoner människor i Sverige de prioriterade grupperna.

Sverige kommer, tillsammans med andra EU-länder, köpa vaccin från Astra Zeneca, om det vaccinet godkänns.

– Jag vill understryka att vi ännu inte vet vilket, eller mer sannolikt vilka, vaccin som blir aktuella. Men om det blir Astra Zenecas vaccin så har vi redan nu ett avtal som räcker till minst tre miljoner personer. Det känns så klart bra, säger Lena Hallengren.

Arbetet för att säkra vaccin som ska räcka till hela befolkningen fortsätter.

Annons
Annons

Richard Bergström säger att Sveriges och EU jobbar efter två principer: Den ena är att få in vaccin så tidigt som möjligt, den andra är att få vaccin som bygger på olika teknologier, plattformar.

– Här gäller det att helgardera. Vi vill ha minst två helst tre vacciner per plattform, säger Richard Bergström.

De första vaccinerna som kommer är från nya teknologiska plattformar som inte är så beprövade ännu, som nu testas i kliniska studier, säger Richard Bergström.

– Vi får se om de fungerar och om de blir godkända, och framför allt hur de fungerar i olika patientgrupper.

Det är EU som tecknar avtalen för länderna. Förutom det med Astra Zeneca är ytterligare fyra avtal är ”nästan klara”. Dessutom förhandlar EU med ytterligare sex vaccintillverkare, säger Richard Bergström.

EU kommer ha tillgång till 500 miljoner doser inom första halvåret nästa år, och ytterligare en miljard doser andra halvåret 2021. Sverige beräknas kunna börja vaccinera under första kvartalet nästa år.

Johan Carlson säger att ett framtida vaccin kommer att utgöra ett viktigt verktyg för att bekämpa pandemin, både för att hindra spridning och för att skydda riskgrupper från att bli allvarligt sjuka.

– Däremot är det inte det verktyg som slutgiltigt löser det här problemet.

Han säger att även om vi får ett vaccin så måste de preventiva åtgärder vi redan infört att fortsätta vara i bruk under överskådlig framtid. Det kan röra sig om flera år. En anledning är att inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Ingen vet ännu hur bra effekt framtida covid-19 vacciner kommer att ha, hur länge ett vaccin kommer skydda eller om det kommer att behövas en eller två doser för att det ska verka.

– Jag tror att vi ska rikta in oss på en lång period, ett antal år, då vi måste hantera det här. Kanske inte med väldigt inskränkande åtgärder, för börjar man arbeta med vaccin har man flera verktyg. Men jag tror att det är fel att tro att nästa sommar är det här över för då har vi ett vaccin, säger Johan Carlson.

Lena Hallengren säger att vaccinering är en ”rejäl logistisk utmaning”.

– Samarbete är också framgent en nyckel för att lyckas, säger Hallengren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons