Recension

John LegendLegend borde lämna sängkammaren

John Legend uppträder på Hammersmith Apollo, London.
John Legend uppträder på Hammersmith Apollo, London. Foto: PLASH NEWS
Under strecket
Publicerad
Annons

Det finns egentligen ingen anledning alls att tycka illa om John Legend, låtarna är inte för sliskiga, stundtals riktigt bra, och han är långt ifrån omgiven av den typ av kontroverser som har smutsat ned en kollega såsom R Kelly. Han är nästan lite svensk i sin lagomhet, och många vill ha sin soul just lagom. Hans senaste, och tveklöst största hit, ”All of me” är något av vår tids motsvarighet till Lionel Richies ”Hello”, en soul som är klippt och skuren som ett ledmotiv till en romantisk komedi med Kirsten Dunst och Bradley Cooper i huvudrollen.

Samma låt har fått ge namn åt den världsturné han just nu befinner sig i mitten på, en intim, avskalad och hyfsat ”unplugged” show. Vilket också stämmer, men John Legend har å andra sidan alltid varit relativt avskalad, han har bytt upp sig till stora arenor, men det är till stora delar han som sitter vid ett piano, och inte mycket mer show än så. Denna gång har han dock med sig en stråkkvartett, vilket alla soulartister borde ha, och inledande ”Made to love” låter riktigt imponerande medan publiken tjuter nästan som om han vore en tonårsidol. Han introducerar sig genom att gå igenom sin karriär i kronologisk ordning, och spela upp små snuttar av sånger där han medverkat, såsom pianot på Lauryn Hills ”Everything is everything” och refrängen på Slum Villages ”Selfish”. Tanken är att publiken ska nicka igenkännande, men möjligen är Slum Village något av en överskurs till referens för de allra flesta i Globen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons