Annons

Anna Nordlund:Ledamoten Lagerlöf och kvinnofrågan

När Selma Lagerlöf valdes in i Svenska Akademien var det som första kvinna. I sitt arbete försökte hon också stödja kvinnor, men kritiserades samtidigt av radikalare kollegor som Elin Wägner.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Selma Lagerlöf (1858–1940) invaldes i Svenska Akademien 1914.

Foto: TT

Selma Lagerlöf (1858–1940) invaldes i Svenska Akademien 1914.

Foto: TT
Selma Lagerlöf (1858–1940) invaldes i Svenska Akademien 1914.
Selma Lagerlöf (1858–1940) invaldes i Svenska Akademien 1914. Foto: TT

I år är det 100 år sedan den första kvinnan valdes in i Svenska Akademien. Selma Lagerlöf gjorde en svindlande litterär karriär för en kvinna född år 1858. Hur var hennes framgång möjlig? Selma Lagerlöf drog nytta av en persona – den harmlösa sagoberätterskan – som så väl passade nittitalismens litterära ideal och det manliga etablissemangets föreställningar att kvinnor inte hade konstnärlig och intellektuell kapacitet. Av förklarliga skäl retade det gallfeber på den unga Elin Wägner, som under åren då Lagerlöfs framgångar kulminerade, fick sitt genombrott med ”Norrtullsligan” (1908) och ”Pennskaftet” (1910), romaner som förnyade realismen med sina skildringar av det moderna urbana livet sett ur den självförsörjande bildade kvinnans perspektiv – The New Woman.

Annons
Annons
Annons