Annons
X
Annons
X

Läxor skapar onödig stress

Vi vet att läxor har låg eller ingen effekt på inlärningen upp till årskurs fem. Olika hemförhållanden, behov och förutsättningar gör att det finns barn som arbetar många timmars övertid. Många känner stress. Ändå ska de oreglerade läxorna prompt vara kvar. Varför? Det undrar läraren Pernilla Alm.

Läraren Pernilla Alm är kritisk till hur läxor används, och menar att skolan ofta skapar helt onödig stress som får många barn och ungdomar att må dåligt.
Läraren Pernilla Alm är kritisk till hur läxor används, och menar att skolan ofta skapar helt onödig stress som får många barn och ungdomar att må dåligt. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

BRÄNNPUNKT | SKOLAN

Det finns goda exempel på skolor som har gjort enkla och billiga omorganiseringar för att arbeta läxfritt.
Pernilla Alm

Läxor regleras inte i skollagen. De nämns inte i läroplanen. De är, enligt Skolverket, inte obligatoriska för elever att utföra. Trots detta är läxor vanligt förekommande i svenska skolor. Lärare har ingen formell utbildning i hur man ska utforma och hantera läxor och gör således så som de tror är bäst. Enligt skollagen ska svenska skolan vara likvärdig vilket innebär att skolan ska ta hänsyn till varje individs förutsättningar och behov. Den svenska debatten om läxor rör just nu hur läxhjälp ska utformas och finansieras, samt hur en läxa ska vara för att vara bra. Fokus i läxdebatten ligger dock fel. Problemen med läxor och läxhjälp är så många och så komplexa att vi i stället borde backa några steg och fråga oss – varför läxa?

Vad önskar regeringen, skolvärlden, föräldrar och elever till exempel åstadkomma med läxhjälp? Är det mer kunskap vi är ute efter eller vill vi ge eleverna ”tid att göra läxor”?

Annons
X

Läxor är nämligen inte lika med mer kunskap, enligt forskning. Läxforskningen är snårig men flera erkända forskare är åtminstone överens om att läxor ger låg effekt på inlärningen upp till årskurs fem. De är också överens om att läxor faktiskt kan skada inlärningen för barn i den här åldern. Felaktig kunskap kan cementeras och om läxstunden är negativ kan det göra eleven negativt inställd till skolarbetet överlag.

Den här forskningen är det många som nonchalerar, förmodligen för att man ”vet” att läxor är bra. Vi har alltid haft läxor och då måste vi förstås fortsätta att ha dem.

2010 blev läxhjälp obligatorisk i alla skolor i Norge. 2013 kom utvärderarnas rapport. Den visade framför allt två saker: Då samtliga elever erbjöds läxhjälp blev det svårt för de elever som verkligen behövde hjälp att få den, eftersom för många elever delade på resurserna. Utvärderarna såg också att läxpersonalen, som inte alltid var utbildade pedagoger, hade fel kompetens. Dessa två faktorer slog mot de svagaste eleverna.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Fastän läxor inte nämns i skolans styrdokument har Skolverket gett ut stödmaterialet ”Läxor i praktiken”, som vänder sig till lärare. Skolverket tar inte ställning i läxfrågan trots att deras utredning visar på fler problem med läxor än fördelar. De tar bland annat upp vikten av en likvärdig utbildning, återhämtning och att eleven själv har förstått det den ska göra hemma. Skolverket skriver att det är viktigt att läxan förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Skolverkets skrift visar tydligt att läxor bör ges med stor varsamhet.

    Lärare håller ofta med om att läxor är svåra ur en likvärdighetsaspekt eftersom vi vet att alla elever inte har samma förutsättningar att utföra de uppgifter vi ger dem. Någons förälder arbetar kvällstid och kan inte hjälpa till vid läxläsning. En annan elev har adhd och behöver all energi för att klara sig igenom skoldagens krav på fokus och stillasittande. En tredje elev har många syskon och ingen chans till lugn och ro eller hjälp. Trots detta är det få läxor som är individanpassade. Att individanpassa läxor är tidskrävande för lärare och tid är en bristvara i dagens skola.

    **Läxor har tydliga negativa **sociala effekter. SCB har utrett barns stress och fann i december 2013 bland annat att 89 000 10 till 12-åringar i Sverige är stressade över läxor och prov. Tre av fyra flickor och varannan pojke mellan 16 och 18 år upplever samma stress. De här barnen och ungdomarna har stressymtom som magont, huvudvärk och sömnproblem. Skolhälsovård vittnar om att elever väljer bort fritidsaktiviteter för att klara av skolarbetet. Dessutom visar forskning att den vanligaste källan till konflikter bland barn och föräldrar är just läxor.

    Elevers skolplikt sträcker sig till maximalt åtta timmar om dagen i årskurs tre till nio. Elever på högstadiet går ofta sju till åtta timmar per dag. Därefter har de läxor i flertalet av de ämnen de läser. Sällan eller aldrig samordnas läxplaneringen bland lärarna och eleverna kan under vissa veckor tvingas arbeta många timmars övertid. I Sverige har vi arbetstidslagar för vuxna, dock inte för elever. Ingen har ansvaret för hur lång en elevs verkliga arbetsdag egentligen blir.

    Det finns goda exempel på skolor som har gjort enkla och billiga omorganiseringar för att arbeta läxfritt. En gemensam nämnare hos flera läxfria skolor är att de erbjuder studietid för de elever som behöver träna mer, utöver det som har gjorts på väl använd lektionstid. Denna studietid leds av lärare med rätt kompetens. Matematiklärare hjälper till med matematik, språklärare med språk, och så vidare.

    I **dag vet vi att läxor har låg **eller ingen effekt på inlärningen upp till årskurs fem. Vi vet att det finns få likvärdiga läxor men många olika hemförhållanden, behov och förutsättningar. Vi vet att många barn och ungdomar är stressade över läxor. Vi vet också att bäst resultat får elever som får hjälp av personal med rätt kompetens. Ändå ska de oreglerade läxorna prompt vara kvar. Varför?

    Genom att flytta tillbaka undervisningen till skolan, och inte förlita oss på obehöriga, olegitimerade läxhjälpare eller föräldrar, kommer vi att höja kunskaperna hos eleverna och få stor effekt på inlärningen. Det kommer förmodligen också att visa sig positivt i framtida Pisa-resultat.

    PERNILLA ALM

    läxfri lärare och författare till boken ”Läxfritt – för en likvärdig skola”.

    Fotnot: Forskarna som åsyftas i artikeln är bland andra John Hattie, Harris Cooper, Debra Pickering, Robert J. Marzano och Lucas Gottzén
     

    Annons
    Annons
    X

    Läraren Pernilla Alm är kritisk till hur läxor används, och menar att skolan ofta skapar helt onödig stress som får många barn och ungdomar att må dåligt.

    Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X