X
Annons
X

Alexander Andrée: Lättare sagt än gjort att ta Cicero på orden

Cicero (106–43 f Kr). Till höger ”Vaticanus Latinus 5757”; den undre, större skriften tillhör Ciceros ”De re publica”.
Cicero (106–43 f Kr). Till höger ”Vaticanus Latinus 5757”; den undre, större skriften tillhör Ciceros ”De re publica”. Foto: IBL

För snart 200 år sedan gjorde Angelo Mai, ny­tillträdd Vatikanbibliotekarie, en sensationell upptäckt. Under texten i en handskrift som troddes innehålla Augustinus kommentarer till Psaltaren hittade han stora delar av Ciceros "De re publica" (Om staten). Detta var en av de filosofiska texter som den romerske vältalaren och statsmannen skrev sedan han dragit sig tillbaka från det ­offentliga livet efter mordet på Caesar år 44 f Kr. Som han tagit ställning för Caesarmördarna stod Ciceros liv inte högt i kurs hos de nytillträdda makthavarna. Snart fick han också plikta dyrt för sin ståndpunkt, med tunga och händer uppspikade på Rostra i Rom. Såväl samtida som senare källor omtalade existensen av "De re publica", men inga kopior hade någonsin hittats, varför man in på 1800-talet trodde att texten gått hopplöst förlorad i historiens dunkla dimmor. 

Cicero (106–43 f Kr). Till höger ”Vaticanus Latinus 5757”; den undre, större skriften tillhör Ciceros ”De re publica”.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X