Annons

”Låt kraften i gensaxen förbättra våra grödor”

Gensaxen Crispr/Cas har använts i svensk forskning kring bland annat fältkrassing och potatis.
Gensaxen Crispr/Cas har använts i svensk forskning kring bland annat fältkrassing och potatis. Foto: Bengt Ekman/Naturfotograferna/TT, Fredrik Persson/TT

Gensaxen kan bidra till enorma framsteg i växtförädlingen och därmed det framtida hållbara jordbruket. Dessa framsteg kommer dock inte samhället till nytta så länge den restriktiva lagstiftningen i EU består, skriver flera debattörer.

Under strecket
Publicerad

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick årets Nobelpris i kemi för sitt arbete med den så kallade gensaxen. Med den kan forskarna med hög precision förändra generna som utgör arvsmassan. Tekniken, som kallas Crispr/Cas, har redan funnit en lång rad viktiga tillämpningar inom forskning och utveckling, inte bara inom medicin utan också i växter, djur och mikroorganismer.

Nobelpriset går till upptäckter och framsteg som har kommit mänskligheten till stor nytta. Detta gäller i hög grad gensaxen. Med detta verktyg tar de molekylära livsvetenskaperna ett stort språng in i en tidsålder där biologin kompletterar den roll som kemi och fysiken spelat under 1900-talets samhällsutveckling – och med betydligt mindre miljöpåverkan.

Annons
Annons
Annons