Annons
Krönika

Katarina Wennstam:Låt inte motkraften hamna i papperskorgen

Under strecket
Publicerad

Det drar ihop sig. När man tror på demokratin och faktiskt blir alldeles till sig över den lagstadgade rätten att gå och rösta helt utan förbehåll så är den 14 september en stor dag.

Samtidigt är det med en klump i magen. Jag minns ju hur det kändes den där måndagsmorgonen för fyra år sedan. Att vakna upp till ett nytt Sverige, vid sidan av en mörkhyad man och med två barn vars far en gång flydde hit från ett krigshärjat Iran. Ett hårdare, kallare, yrvaket land, som hade fått ett främlingsfientligt parti in i riksdagen. Ännu ekade ”Jimmy Åkesson shalalala” och det där brölet har fortfarande inte försvunnit ur min skalle. Det har bara fyllts på med annat.

Annons
Annons
Annons