Annons
X
Annons
X

”Låt inte flyktingbarnen fara mer illa”

Allt fler flyktingbarn visar tecken på försämrad kroppslig och psykisk hälsa. Nu krävs snabba åtgärder för att för­hindra att fler barn kommer till skada, skriver Lars H Gustafsson, barnläkare, och Magnus Kihlbom, barn- och ungdomspsykiater.

Svenskt flykting­mottagande
Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | FLYKTINGMOTTAGANDE

Det var tydligt att lagen skulle drabba många barn och ungdomar.

Den 20 juli 2016 trädde den så kallade tillfälliga lagen i kraft. I korthet innebär den att de allra flesta med asylskäl nu bara beviljas tillfälliga uppehållstillstånd, att rätten till familje­återförening kraftigt kringskurits och att möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ­tagits bort.

Det var från början tydligt att lagen skulle ­drabba många barn och ungdomar. Barnombudsmannen var i sitt remissvar glasklar om detta:

Annons
X

”I sin helhet kan förslagen, som i flera avseenden slår särskilt hårt mot just barn, inte beskrivas på ­annat sätt än att de är barnfientliga och står i bjärt kontrast mot de åtaganden Sverige har enligt barnkonventionen.”

Inom våra professioner, barnmedicinen och barn- och ungdomspsykiatrin, var oron stor. Vilka konsekvenser skulle denna lag få i praktiken? 

Våra farhågor kom snabbt att besannas. Under hösten började uppgifter komma om att allt fler barn på flykt visade tecken på försämrad kroppslig och psykisk hälsa, en försämring tydligt relaterad till långa väntetider, osäker framtid, rädsla för utvisning och förlorat hopp om familjeåterförening. Rapporterna kom från gode män, boenden, skolor, socialtjänsten samt från sjukvårdens olika mottagningar.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Särskilt drabbades den psykiska hälsan hos de ensamkommande. Redan den långa väntan på utredning och beslut innebär en allvarlig stress för redan traumatiserade ungdomar. Ett uppehålls­tillstånd som bara är tillfälligt medför fortsatt ovisshet. Till det kommer oron för att inom kort bli arton år och då i ett slag förlora den trygghet som HVB-hem, god man, lärare i skolan och kompisar stått för.

    Från redan överlastade barnpsykiatriska mottagningar rapporteras nu ett ökat antal fall av svåra traumatiska stressreaktioner och flera självmordsförsök. Fullbordade självmord har också ägt rum. I slutet av januari tog en 16-årig pojke på ett boende i Vännäs livet av sig och i början av februari valde en jämnårig pojke i Trollhättan att avsluta sitt liv. Dessa nyheter sprids snabbt via sociala medier och ungdomarna tar djupa intryck av varandras reak­tioner. Det är väl känt att rapporter om självmord kan ge upphov till ”social smitta” bland förtvivlade unga som identifierar sig med den de hör talas om.

    Anmärkningsvärt nog tycks ingen ha någon riktig överblick över vad som hänt efter den nya lagens tillkomst. En lämplig myndighet bör snarast få uppdraget att noga följa utvecklingen med särskilt ­fokus på konsekvenserna för barn och unga.

    I december sände vi ett brev till regeringen, under­tecknat av 175 personer, alla med lång erfarenhet av arbete med barn på flykt. Där krävde vi bland annat att den tillfälliga lagen omarbetas med hänsyn till barns och ungas mänskliga rättigheter, att den godtyckliga uppskrivningen av barns ålder upphör och att utvisningarna av barn och unga till Afghanistan ställs in tills säkerhetsläget i landet förbättrats. Ännu har regeringen inte svarat. Där­emot har vi fått möjlighet att samtala med justitieminister Morgan Johansson. Vi har också haft kontakt med företrädare för de flesta av de övriga politiska partierna. Vårt intryck är att det på många håll finns en förståelse för de krav vi fört fram och en oro över den utveckling vi nu ser. Det är också uppen­bart att det inom flera av riksdagspartierna finns en djup spricka mellan dem som beklagar den tillfäl­liga lagen och dem som hårdnackat försvarar den.

    Regering och riksdag har inte tagit hänsyn till den sakligt underbyggda kritik som förts fram och har därmed bidragit till att försämra hälsotillståndet hos en grupp redan mycket utsatta barn och ung­domar. Så får det inte fortsätta. Vi utgår därför ifrån att åtgärder nu snabbt vidtas för att få en säkrare bild av läget och för att förhindra att fler barn kommer till skada. Våra professioner är beredda att ta sin del av ansvaret. Men ska vi klara det krävs lagstiftning, rättspraxis och myndighetsutövning präglad av humanitet, tydligt barnperspektiv och respekt för mänskliga rättigheter.

    Lars H Gustafsson

    barnläkare

    Magnus Kihlbom

    barn- och ungdomspsykiater

    Lars H Gustafsson, Magnus Kihlbom Foto: Hugo Lindkvist , privat
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

    Lars H Gustafsson, Magnus Kihlbom

    Foto: Hugo Lindkvist , privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X