Foto: Ola Kjelbye

Lassgård: ”Enkelt att ha rätt åsikter rent intellektuellt”

Efter 58 år som man kunde prästen Åke äntligen bli sitt sanna jag, Ann-Christine. Att gestalta kombinationen av befrielse och dåligt samvete inför familjens och kyrkans reaktioner blev karriärens största utmaning för huvudrollsinnehavaren Rolf Lassgård. Snart får ”Min pappa Marianne” biopremiär.

Publicerad

Det är natt när hon öppnar dörren, går barfota ut på gräsmattan och låter morgonrocken glida av. Står där i sitt blommiga nattlinne. Tittar upp mot himlen, ler av lättnad eller kanske är det ren lycka. Jag sitter i en biosalong och ser Rolf Lassgård gestalta prästen som efter alla år som man nått sin smärtgräns. Han klarar inte längre att dölja sin kvinnliga sida, den han har döpt till Marianne. Nu måste hon få träda fram.

”Jag vet inte vad det är att vara kvinna. Men jag vet, ta mig fan, vad det är att vara jag”, blir en nyckelreplik i filmen ”Min pappa Marianne”, som är en fri tolkning av Ester Roxbergs bok ”Min pappa Ann-Christine”.