X
Annons
X

Läskig träning hjälper barn

Nästan vart tionde barn lider av social fobi, enligt flera studier. Rädslan att visa sig inför andra kan hindra dem från att göra sådant som de egentligen tycker är kul. Ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet visar att de flesta av barnen blev hjälpta av kognitiv beteendeterapi. Grupperna leddes av psykologerna Liv Svirsky och Ulrika Thulin.

Många vardagliga situationer är jättejobbiga för barn och ungdomar som har social fobi. Att prata högt inför klassen, äta tillsammans med andra i matsalen eller att vara med på födelsedagskalas kan vara en mara. Rädslan att bli negativt bedömd av andra är stark och de är ofta oroliga för att göra bort sig. Rent fysiskt yttrar sig rädslan genom svettningar, skakningar, darrningar, rodnad och yrsel.
Förr ansågs de här barnen nog vara mönsterelever som arbetade tyst och gjorde som fröken sa. I dag, när social kompetens står högt i kurs och muntlig redovisning blir allt vanligare, syns problemen tydligare. Kontrasten mellan alla frimodiga och de som aldrig tar för sig blir desto större.
Runt nio procent av alla barn lider av social rädsla, enligt europeiska och amerikanska studier. Kanske är det viktigare än någonsin att se till att de får möjlighet att komma över sin skräck. Utagerande barn som slåss och skriker får hjälp långt före dem som undviker att delta i olika situationer. Det är lika viktigt att de här barnen får rätt stöd för att utveckla sin fulla potential. Kognitiv beteendeterapi har visat sig ge goda resultat.
– Detta är en tyst problematik. Just därför är det så viktigt att uppmärksamma den, menar psykologerna Liv Svirsky och Ulrika Thulin.

Tillsammans har de skrivit boken "Mer än blyg – om social ängslighet hos barn och ungdomar" (Cura bokförlag). Boken bygger på deras erfarenheter från ett forskningsprojekt på Stockholms universitet. De har lett flera grupper i kognitiv beteendeterapi för barn mellan 8 och 14 år. De hade också en grupp föräldrar som fick lära sig mer om hur de kan stötta sina barn. Gruppen diskuterade frågor som: Hur hjälper jag mitt barn att hantera negativa tankar, hur bemöter vi ängsligheten, hur belönar vi mod.
Blyghet är ett temperamentsdrag, inte ett psykiskt problem. Det är starkt ärftligt och tar sig olika uttryck i olika åldrar. Oftast är det inga större problem, utan det växer bort. När blygheten är så stark att den blir ett hinder är dags att göra något.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X