Annons
X
Annons
X

Lasermannen blir dramaserie och film

Kvällen den 2 augusti 1991 såg tre kompisar på väg till Gärdets tunnelbanestation hur en röd ljusprick spelade på deras jackor i mörkret. Sekunderna senare small det. Nu påminner Sveriges television om lasermannens härjningar – som kostade en människa livet och skadade tio – med dramaserie, dokumentär och arkivsajt.

David Dencik gör en porträttlik tolkning av John Ausonius i dramaserien Lasermannen. ”Han vände sin ilska mot sig själv utåt”, säger Dencik.

David Dencik gör en porträttlik tolkning av John Ausonius i dramaserien Lasermannen. ”Han vände sin ilska mot sig själv utåt”, säger Dencik.

Det är mycket Lasermannen just nu. Gellert Tamas Guldspadebelönade reportagebok från 2002 har i höst blivit pjäs på Göteborgs stadsteater. Nästa vecka visas första delen i SVT:s nya dramaserie, baserad på boken med manus av Ulf Ryberg. Den följs av en dokumentär av Gellrt Tamas och Malcolm Dixelius, samtidigt som SVT lägger ut stora mängder material om händelserna på nätet.
– Tio, femton år är en ganska optimal tid för att kunna se linjerna i det som hände. Väntar man längre har folk glömt allt, nu minns man händelserna men har glömt detaljerna. Alla minns Birgit Friggebos allsångsförsök, men inte att det var kopplat till lasermannen, säger Gellert Tamas efter en förhandsvisning av dramaserien på biografen Sture.

Men alla är inte gladaöver att behöva minnas hur enstöringen John Ausonius under några månader i början av 90-talet satte Stockholm i skräck genom att skjuta slumpvis utvalda personer med mörk hudfärg. Offren har kontaktats av SVT, och en del av dem har inte velat se serien och bett om att få sina namn ändrade.
– Självklart river vi upp sår. Samtidigt är det en viktig historia att berätta, att påminna om hur det ser ut i dag, säger Gellert Tamas.
Den stora skillnaden nu jämfört med i början av 90-talet är att det offentliga samtalet är betydligt mer behärskat i invandrings- och integrationsfrågor, anser han.
– Det negativa är att det finns en lika stark diskriminering nu som då. Titta bara på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Eller på krogarna här omkring, säger Gellert Tamas och sveper med handen nedåt Stureplan.

I såväl boken Lasermannen som i dramaserien med samma namn läggs stor vikt vid att se John Ausonius och hans handlingar i ljuset av samhällsklimatet i 90-talets början. Ausonius har för Gelert Tamas själv berättat att han påverkades av de främlingsfientliga strömningarna och Ny demokratis försök att koppla landets dåliga ekonomi till invandringen.
– Det är för enkelt att säga att det var en enskild galning. Det finns alltid ett samspel mellan individ och samhälle. Det blir också mer obehagligt då, att det kan vara vem som helst, säger Gellert Tamas.
Men att säga att han var en produkt av samhället är att ta för mycket ansvar från honom, anser huvudrollsinnehavaren David Dencik.
– Han är inte ett offer. Han har valt att vara förövaren, säger Dencik.
Han beskriver rollen som komplex, fylld av motsägelser. John Ausonius, eller Wolfgang Zaugg som han hette under uppväxten, var själv andra generationens invandrare och mobbades för att han var den enda mörkhåriga pojken.

Regissören Mikael Marcimain har tillåtit sig få utsvävningar från boken, som i sin tur bygger på ett omfattande researcharbete.
Stor vikt har lagts vid att i detalj återskapa det tidstypiska. Många plastbågade jätteglasögon blir det, och inte en enda mobiltelefon.
– Jag har försökt göra serien så jobbigt som möjligt. Jag vill att tittarna ska bli berörda och provocerade, att folk ska ställa sig frågor, säger Mikael Marcimain.
Han minns själv tydligt händelserna och hur han avsiktligt kunde dölja sitt svarta hår med en luva när han gick ut. Han upplever att klockan nu på sätt och vis är på väg att vridas tillbaka.
– Jag såg nynazister som demonstrerade mot Pridefestivalen i somras. Det var inte alls lika mycket folk som under deras demonstrationer på 90-talet. Men när man ser nynazister öppet propagera på torgen 2005 känns det ännu mer viktigt att påminna om denna mörka tid.
Snart stundar riksdagsval i Sverige och minst tre nya partier siktar på att komma in i riksdagen – men inget av dem är högerpopulistiskt.
– Något positivt man faktiskt kan säga om Ny demokrati är att de var så galna och stolliga att de slog undan fötterna för framtida högerpopulister för lång tid framöver. Få som röstade på dem vågar erkänna det i dag, säger Gellert Tamas.

Annons
X
Annons
Annons
X

David Dencik gör en porträttlik tolkning av John Ausonius i dramaserien Lasermannen. ”Han vände sin ilska mot sig själv utåt”, säger Dencik.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X