Annons
X
Annons
X
Litteratur
Krönika

Per Wästberg: Läs som om ditt liv hänger på det

En av litteraturens funktioner är att vittna om människans förmåga att uthärda och visa att vi har funnits till, kämpat för vad vi ansett rätt och gentemot en obarmhärtig överhet följt vårt hjärtas diktat. Likt Sofokles Antigone. Och på ett annat plan Mark Twains ”Huckleberry Finns äventyr” (1884).

Huck är amerikansk litteraturs självständighetsförklaring. Före honom fanns ingenting, skrev Hemingway. Huck står för USA:s grundmyt om den rastlösa individen, förkroppsligad i den moderlöse pojke som rymmer för att slippa ”civiliseras” av sin faster. Motsatt Tom Sawyer är han – med Twains ord – en bastard, ovillig att underkasta sig, alltigenom inkorrekt. Med sig på flotten har han Jim, förrymd slav, det farligaste av sällskap som de gudfruktiga längs Mississippi vill lyncha.

När Huck talar om för fastern att ingen utom ”en nigger” dödats blir hon glad; hon är en godhjärtad kvinna som fostrats att tro att en slav saknar mänskliga känslor. Ordet ”nigger” speglar en dåtida inställning och har strukits i en del senare upplagor. Då förvrängs perspektivet. Twain bekämpade slaveriet och försvarade de förtryckta: judar, kvinnor, arbetarna, folket i Kongo. Först då de svarta är fria blir de vita fria.

Annons
X

Apropå: Skulle vi censurera Harry Martinson som i ”Midsommardalen” (1938) kärleksfullt benämner koltrasten ”den nordiska fågelvärldens neger”? Och borde vi inte uppröras då Jacques Tatis rollfigur Monsieur Hulot får sin pipa bortsuddad på Cinematekets affisch i Paris?

Huck Finn är den amerikanska drömmen om frihet. Han hör skriet från vildmarken före Jack London. Enda sättet för honom och Jim att överleva är att dölja sin identitet, sina verkliga jag. Genom att stjäla och ljuga bryter de mot det mordiska hyckleri vi i dag möter i Saudiarabien, Iran och numera Turkiet.

Huck och Jim bryr sig föga om samhällets regler. Det är deras främsta bedrift. Den konventionella framgången är Tom Sawyers, han som för sitt grymma nöjes skull manipulerar sin omgivning, medan Huck avgår med en moralisk seger.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Azar Nafisi – som skrev den oförglömliga ”Läsa Lolita i Teheran” – hann undervisa om Huck Finn i Teheran och visa hur slavägarna stödde sig på Bibeln såsom islamisterna på Koranen: båda godkände förtryck av kvinnor och minoriteter. Enligt Profeten var en kvinnas vittnesmål värt hälften av en mans.

    Nafisi flydde 1997 till USA. Hennes senaste bok, ”The Republic of imagination” (Viking), studerar hennes nya fosterland via tre verk: Huckleberry Finn”, Sinclair Lewis ”Babbitt”, Carson McCullers ”Hjärtat jagar allena”.

    Nafisis lovtal till fantasins republik är smittsamt. Fiktionen är ett mäktigt vapen i kampen mot diktaturer. I totalitära stater är litteraturen ett fönster mot friheten, i demokratierna dränks den av ”intellektuell lättja”, när vi tar dess frihet för given. Våra skolor – menar hon – övar inte studenterna i att spåra och motstå lögner, illusioner, falska utopier.

    Alltså: Läs, läs, som om ditt liv, din identitet och ditt medborgarskap hänger på det!

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X