Annons
X
Annons
X
Läs & skriv
Kommentar

Karin Thurfjell: Lärarna antar utmaningen varje dag

Svenska skolan
Antalet nyanlända elever på Alléskolan i Hallsberg har tiofaldigats på två år. SvD besökte skolan för första gången i början av höstterminen 2015 – och vid återbesöket i december hade ytterligare 126 elever skrivits in.
Antalet nyanlända elever på Alléskolan i Hallsberg har tiofaldigats på två år. SvD besökte skolan för första gången i början av höstterminen 2015 – och vid återbesöket i december hade ytterligare 126 elever skrivits in. Foto: Malin Hoelstad

Nästan en fjärdedel av Sveriges ras i Pisamätingarna i läsförståelse och naturvetenskap mellan 2006 och 2012 kan förklaras av att andelen elever med utländsk bakgrund ökat, och att dessa elevers resultat försämrats. När det gäller matematik står elever med utländsk bakgrund bakom 15 procent av nedgången, slår Skolverket fast i en rapport. Fortfarande är det alltså oklart vad som ligger bakom huvuddelen av tappet.

Också andelen elever som går ut nian och är behöriga att börja gymnasiet har minskat de senaste tio åren, och här spelar ökad invandring och försämrat resultat för nyanlända elever en ännu större roll. Andelen obehöriga har ökat med 4 procentenheter mellan 2006 och 2015, och upp emot 85 procent av den ökningen beror på invandring, enligt Skolverkets rapport.

**Rapporten innehåller inte **någon prognos för hur den senaste tidens stora ökning av nyanlända elever – förra året flydde runt 71 000 barn och unga till Sverige – kommer att påverka skolresultaten i framtiden. Men utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström hör till dem som är överens om att det behövs krafttag för att förbättra undervisningen för nyanlända elever så att invandringens påverkan på skolresultaten ska minska. Redan nu har åtgärder satts in, som ökade resurser till kommunerna och nya krav på kartläggning av nyanlända elevers kunskap.

Annons
X

Anna Ekström menar att fler behöriga lärare är viktigt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan. Hon menar också att fler resurser bör sättas in i gymnasiet och vuxenutbildningen, eftersom många av de nyanlända barnen är i gymnasieåldern.

Den många nyanlända barnen som beskrivs i statistiken, och i politikers och experters kommentarer, sitter varje skoldag i klassrum runt om i Sverige. Sedan i somras har jag besökt flera skolor som nästan dagligen sett elevantalet växa. Där lärare och skolledare ställs inför helt nya utmaningar när de ska erbjuda undervisning till barn som är helt nya i Sverige, varav vissa har flytt hit ensamma. Lärare har berättat om svårigheten att undervisa en grupp där vissa har hunnit så långt i sin utbildning i hemlandet att det motsvarar att ha börjat på högskola, medan andra i samma klass inte gått en dag i skolan och varken kan läsa eller skriva.

På gymnasiet Alléskolan i Hallsberg ställdes lärare inför praktiska problem, som att försöka hitta klassrum och skolbänkar till alla. På Blommensbergsskolan i Stockholm användes skolans lilla biosalong som klassrum för en grupp ensamkommande afghanska barn.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Att minska klyftan mellan nyanlända och svenskfödda elevers resultat är en gigantisk utmaning. På skolor runt om i Sverige antas den utmaningen varje dag av skolpersonal som kavlar upp ärmarna och gör allt för att kunna erbjuda bra undervisning och rätt stöd till alla elever.

    Annons

    Antalet nyanlända elever på Alléskolan i Hallsberg har tiofaldigats på två år. SvD besökte skolan för första gången i början av höstterminen 2015 – och vid återbesöket i december hade ytterligare 126 elever skrivits in.

    Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X