Annons
X
Annons
X

”Lärarleg är ett ologiskt svar på problemen”

Frågan om lärarlegitimation kokar ned till huruvida lärarutbildningen håller en sådan nivå att den är värd att skyddas. De flesta svarar nej på den frågan, skriver Johan Ingerö och Jesper Ahlgren, Timbro, i en slutreplik.

Foto: TT

SLUTREPLIK | LÄRARLEGITIMATIONER

Vi har fått många reaktioner på vår kritik mot lärarlegitimationen (SvD 23/8). Vi bemöter här replikerna från riksdagsledamot Annika Eclund (KD) och Språklärarnas riksförbunds Helena von Schantz (26/8 och 27/8).

Eclund är konstruktiv i sin kritik, men lyckas inte presentera någon vederläggning av vår grundläggande tes, nämligen att det inte finns något egentligt samband mellan andel behöriga lärare och goda skolresultat. Istället återanvänder hon det gamla slagordet om att lärare bör vara legitimerade eftersom läkare är det. Problemet med det argumentet är att varken yrkena eller legitimationerna är jämförbara. En legitimerad lärare får betygsätta i vilket ämne som helst, men en ögonläkare får inte utföra bukoperationer.

Eclunds argument innebär att en forskare i teknisk fysik vid KTH eller Chalmers är mindre kapabel att betygsätta högstadiefysik än en behörig språklärare. Vi tror inte att sambanden är fullt så enkla, och det tror inte heller de forskare som studerat saken såsom Stanfords Erik Hanushek.

Annons
X

Helena von Schantz satsar på högt tonläge istället för argument (lite pikant beteende från en lärare, för övrigt) med anklagelser om allt från ”lärarförakt” till sakfel – dock utan att faktiskt beslå oss med varken det enda eller det andra. Istället förringar hon det faktum att elever nu kan få betyg av lärare de inte haft. Dessa ska sättas ”i samråd” med de lärare eleverna faktiskt haft, menar hon.

Den invändningen tyder på viss okunskap om vad myndighetsutövning faktiskt innebär. Oavsett eventuella samråd är den betygsättande läraren enligt lag suverän i sin betygsättning, och ensam ansvarig. Det samråd von Schantz hänvisar till är Skolverkets nödlösning, införd just eftersom legitimationskravet orsakar lärarbrist.

Till sist kokar hela frågan ner till lärarutbildningen. Är den bra nog att motivera den typ av skydd som legitimationen innebär? Enligt de flesta bedömare är svaret nej. Faktum är att samma partier som införde lärarlegitimationen var djupt missnöjda med den lärarutbildning de valde att skydda.

Vår åsikt är även fortsättningsvis att Sveriges skolor behöver befrias från denna logiska paradox.

Johan Ingerö

ansvarig för välfärdsfrågor, Timbro

Jesper Ahlgren

chefekonom, Timbro

Annons
Annons
X
Foto: TT Bild 1 av 2

Johan Ingerö och Jesper Ahlgren

Foto: Pressbild/Timbro Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X