X
Annons
X
Recension

Vår nya fröken Lärarens ”önskan” visar socialismens systemfel

Det är Tjeckoslovakien 1983. Klassens nya lärare, Mária, kräver att elevernas föräldrar hjälper henne med både det och det andra. De som säger nej straffas.

Tamara Fischer som Danka. Foto: Novemberfilm

Jag kan tänka mig att lärarfacken (och möjligen somliga lismare) kan ha synpunkter på perspektiv och upplägg, men alla vi andra vet precis vad det är fråga om: auktoritet och maktutövning i klassrummet, godtyckets tyranni och elevens utsatthet (ja, jag ryser fortfarande). Lägg till detta en lika infernalisk som systematisk korruption i en specifik politisk kontext, och vi talar om ett groteskt barbari med ett förledande mänskligt ansikte.

För hon ser ju så gullig ut, klassens nya fröken Mária, där hon står framme vid katedern och håller sitt första upprop med barnen. Hon vill veta vem som heter vad, och så vill hon veta vad föräldrarna sysslar med. Fullt naturligt, kan man kanske tycka. Men framför allt är det praktiskt, åtminstone för henne själv. Mária lever nämligen ensam, och det visar sig att hon behöver hjälp med än det ena, än det andra.

Tamara Fischer som Danka.

Foto: Novemberfilm Bild 1 av 2

Zuzana Mauréry som Mária Drazdechová.

Foto: Novemberfilm Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X