Lärare säger nej till litteraturkanon

Folkpartiets förslag om en litterär kanon har framkallat både hurrarop och utskällningar, men framför allt har det riktat strålkastaren mot dagens undervisning. I de rådande kursplanerna står inget om vad gymnasieeleverna ska läsa. Vilken litteratur det blir är helt upp till lärarna.

Under strecket
Publicerad
Annons

Diskussionen kring ungdomars minskande läsintresse har pågått i flera år, men i sommar har den varit livligare än någonsin. Startskottet blev folkpartiets förslag till hur man ska stärka litteraturens ställning i skolan. Där föreslog de att svenskämnet ska få fler undervisningstimmar i gymnasiet, att litteratur ska bli ett eget ämne med separat betyg, och att man ska inrätta en litterär kanon, en lista över verk som eleverna ska läsa.
Det gillar inte Lärarförbundet. Det skulle innebära ett steg tillbaka till hur skolan såg ut på 1950- och 1960-talen, tycker ordföranden Eva-Lis Preisz. Fram till dess fanns det både en kanon och tvådelade svenskabetyg.

– Det här förslaget stupar på sin egen orimlighet. På den tiden såg skolan annorlunda ut. Då gick bara ett fåtal på läroverket men nu går i stort sett alla i gymnasiet. Det här förslaget förutsätter en homogen grupp elever. Så är det inte i dag, säger hon.

Annons
Annons
Annons